Vi minns vårt ljuva 60 och 70tal som många gånger kanske inte var swå ljuvt. Men det är bla. en sak som skilde åt då mot idag, förutom att vi idag sitter med näsorna ner i våra surftelefoner och får ett hysteriskt anfall om inte den vi mailar, surfar eller kickar svarar direkt. Alla politiska partier, oavsett om de räknades till höger eller vänster prioriterade jobben. Arbetslösheten var rekordlåg med dagens mått mätt. 2-2,5 %. Alla skulle ha jobb till varje pris. Med jobben kom lönökningarna och välfärden.
Vi som växte upp på 70talet fick itutat oss att jobb det skulle man ha och jobben de fanns.
Fast man pratade om arbetslöshet redan då. Arbetsförmedlingen sommar, fanns vid drottningtorget i Malmö, en lokal i gatuplanet dit man cyklade varje morgon kl. 8 för att få dagens jobb utdelade. Platsjournalen hette deras tidning och den utkom varje dag. På 80talet kom den 3 dagar i veckan och nu vete sjutton 1 gång i månaden kanske.
För att återgå till filmklippet så hävdade man att Gunnar sträng, den gamle finansministern var en stor bromskloss som ödets ironi drog han sig tillbaka och man tilsatte en minister vid namn Kjell Olof Feldt.
Bengt Dennis, ja ni vet han 500% och Feldt var tillsammans med Erik Åsbrink de som stod för de nya tiderna. Man ville ha en avreglering av finansmarknaden.
GAmla tider hade man reglerat finansmarknaden genom att reglerat kreditmarknaden, varvid det rådde brist på pengar att låna.
Inflationen ökade, man devalverade för att göra exportprodutkerna billigare, eftersom lönerna steg, lönerna höjde. Ja det var ju en karusell det som inte höll i längden, det kan vi inse nu.
Men det experikment som man genomförde det gjordes bakom ryggen på då styrande politiker. Bla Olof Palme som strax före sin död blev informerad 5 dagar innan novemberrevolutionens genomförande visade sig vara ointresserad av frågorna och svarade, gör som ni vill. Jag begriper det inte ändå. Kjell Olof Feldt har nu 30 år efter i eftertankens kranka blekhet vilket han gör i programmet erkänt att ma ngick förbi regering, riksbanksfullmäktige, friserade och mörkade.
Den som var ytterst ansvarig för den katastrof som sedan bankade på dörren genom bankkrisen 1990 var Bengt Dennis. Det var han som i egenskap av riskbankschef skulledragit i nödbromsen och handbromsen dessförinnan.
Under de djupa krisåren som sades vara den största krisen sedan 30talets depression gick 90 000 företag i konkurs, vi fick en halv miljon arbetslösa i landet.
DET experiment man genomförde kallades för nyliberalism ohc precis som allt annat elände kommer det fån USA. Thatcher och REagan stod för detta i Usa och England. Men Engelsmännen är inte så beskedliga som vi svenskar, som knyter näven i fickan och går på. Därblev det upplopp, vilket vi kan hitta omfattande information om.
På 80 och 90talet hade jag hus, liksom jag har idag.
Men det hus som vi köpte 1988 hade vanliga lån, inte låsta räntor mitt under all krisen och vi hade lånekostnader på ett hus med lån på 370000 där vi betalade 7-8000 kr bara i räntor. När jag började på macken 1983 hade jag en timlön på 31 kr, när jag slutade 1988 hade jag 48 kr. Summa summarium gick alltså en lön till bara räntor. Samtidigt låg driftkostnaderna på 5-700 kr. Idag har jag en räntekostnad på 2800 kr, och en driftkostnad på 3000 som ändå får anses "billig".
Det är märkligt vad man glömmer fort. Men jag minns den malande oron över höga räntor mitt under krisen. Arbetslös som jag var då, med endast springvikariat inom äldrevården och barnomsorgen.
Slutet av 80talet fick vi också yuppina. De stora klipparnas mästare, deras käraste ägodel var attacheväskan och mobiltelefonen som fick benämningen yuppinalle. En stor rejäl koloss med utdragbar antenn. De första bärbara var Eriksson Hotline som kom i mitten av 80talet. en fyrkantig låda med orange display, det absolut hetaste som fanns att uppbringa. Slutet av 80talet kom nmt motorrola som var "bärbar med utfällbar antenn. Den gick på det gamla nmt 900 systemet som idag är skrotat.
Nåbar ja, på Facebook har börjat cirkulera bilder på en telefonkiosk där det står, när jag var ung var detta min mobiltelefon. Det fanns telefonkiosker i varje gathörn, så det var inga problem. Idag finns det knappast någon enda kvar i Sverige. Någon gång mitten av 90talet försvann myntinkastet och ersattes med telefonkort, men de blev inte någon succe utan mobilerna gjorde sin entre hos gemene man.
9 kr i minuten kostade ett mobilsamtal nrä jag köpte min första mobil. Sms var inte uppfunnit.
Nej det var inte heden hös, utan vi flyttar oss 20 år tillbaka i tiden. En alcatel HB 100 blev min första mobil. Tyvärr fungerade inte masten där vi bodde, utan vi fick köra 5 km för att få kontakt med masten. Europolitan hette telebolaget som sedan bytte namn till vodafone och som numera heter Telenor.
Nåväl efter november revolutionen och den därefer kommande krisen växlade man spår i sVerige och det är det vi ser sviterna av idag. Arbetslösheten får vara det den är, resten är nöjda och har det gott ställt. Marknaden bestämmer. DEt finns ingen plats för de svaga och utsatta i samhället.
till en början fungerar det säkert, men idagt har vi sett att det inte fungerar .Välfräden som varit Sveriges flaggskiepp håller på att sjunka likt Titanic Det enda vi kan göra är att stå på däck och sjunga We shall overcome. Livbåten den försvinner i horisonten ohc i den sitter herrarna Reinfeldt och gänget, väl medvetna om att det sjunkande skeppet SVerige är utom räddning. Men vad gör det, vi införde ju en fri finansmarknad.
20 år efter den stora finanskrisen som innebar att svenska staten fick gå in med en räddningsinsats för att rädda bankerna efter deras sunkiga spekulationsaffärer. Fallskärmarna utlöstes till höger och vänster. Svenska folket fick se både sina besparingar och sina fastigheter förlora i värde. Bankerna sa upp lån för vissa kunder vars fastigheter tvångssåldes på executiv auktion för en spottstyver och dess forne ägare blev skyldiga stora belopp som snabbt ökade eftersom räntor och avgifter lades på. Nu 20 år efter börjar man undra, skall inte bankerna pröjsa tillbaka. pay back time. Idag genererar bankerna vinster igen till sina riskkapitalbolagsägare och finansfamiljer. Finansfamiljer som nu inför valet börjar oroa sig fö rett regimskifte. Vi är många idag som håller alla tummar ohc tår vi kan för ett regimskifte. Det går totalt åt helvete för gamla Sverige om vi skall ha Reinfeldt vid makten 4 år till.
ARbeit machts frei åt det 3/4 samhälle som redan idag finns här och som gör att det idag finns invånare i landet som blir bostadslösa och inte har mat för dagen.
Det är ju de här invånarna som inte finns.
Det är det här som gör att man är obekväm när man ställer frågan vad vill ni göra för de svaga i samhället.
I ren desperation börjar en del, i icke ledande ställning vränga ord och yla över "svaga" Men byt ordet svaga till utsatta. Ord är ord, det är bara sammansatta bokstäver, det är dess innehåll som betyder något.
En facebookvän till mig skrev så här idag när hon delade länken till min insändare i lokaltidningen.
Eva - de utsattas vapendragare, vilken tigrinna som kämpar! Svar kom från lokal politiker med karriärambitioner: "Det finns inga svaga människor. Det finns människor med olika behov över tid, men att sätta etiketter på folk har aldrig hjälpt. För min del har själv är bästa dräng alltid gällt." Detta uttalande är både anmärkningsvärt och mycket avslöjande.
Jag blir så glad över de orden. Men förbannad över det svar jag fick av kommunalrådskandidaten. Det finns inga svaga människor. Det var just det jag kände, att ingen räknar med de som är utsatta i samhället idag. Ingen vill ha dem, göm dem... Men en utsatt människa har också en röst och kanske vi efter valet får se eftertankens kranka blekhet, när x antal hundra röster fattas för att få den eftersuktade rollen som kommunråd. Kanske just det antal röster som motsvarar de väljare som nonchalerades.Varje gång jag läser något av det mundiarredrabbade uttalande som gjorts skriftligt eller muntligt, förundras jag över hur en enda person kan vara så egofixerad. Låten som Magnus uggla skrev för många år sedan passar som handen i handsken. Jag mår illa..... Jag mår illa.
vid tangentbordet
Kågerödsmurveln.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar