Ett steg närmare till fjärde och femteklasssamhället.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/m-vill-oka-krav-pa-bidragstagare_8003904.svd
http://gd.se/nyheter/inrikes/1.5688387-m-vill-oka-krav-pa-bidragstagare
http://www.expressen.se/nyheter/moderaterna-vill-oka-krav-pa-bidragstagare/
http://www.vk.se/821573/m-vill-oka-krav-pa-bidragstagare-3
http://hd.se/inrikes/2013/03/17/m-vill-oka-krav-pa-bidragstagare/
http://www.skanskan.se/article/20130317/TTINRIKES/303179985/-/m-vill-oumlka-krav-paring-bidragstagare
http://www.dn.se/nyheter/politik/m-vill-oka-krav-pa-bidragstagare
http://www.kuriren.nu/nyheter/default.aspx?articleid=6781524
http://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuella-fragor/andra-kraven-pa-bidragstagare/
http://www.sydsvenskan.se/sverige/bidragstagare-kan-slas-ut-av-tuffa-krav/
http://www.nsk.se/article/20130317/TTINRIKES/303179985/-/m-vill-oumlka-krav-paring-bidragstagare

Nu visar återigen Reinfeldt och gänget vad de´går för. Men också att de är ovetandes om hur det funkar.
Kommunerna skall kunna ställa krav på socialbidragstagare  (eg försörjningsstöd)   att söka arbete.
Tillåt mig småle. Redan idag har kommunerna kravet att  bidragstagaren skall söka 1 jobb per dag.
Varje månad måste en lista med arbeten som sökts bifogas. Om de sedan kollas upp av soc, det är en annan sak.
Man föreslår också ett "bemanningsföretag" statligt sådant med FAS 3.
 Vad blir då lönen, fas 3 ersättning?
Det man borde göra är att ta bort deltidsreglen 75 dagar. Många hindras idag att söka jobb, om de inte fuskar med  arbetad tid, vissa uppmanas tom av arbetsförmedlingen att göra det.   Att reglen har tillkommit pga. det fusk som förekom främst bland småbarnsföräldrar för att kunna jobba deltid  men ändå få ekonomin att gå ihopa är en annan sak.  Fusk drabbar alla, så är det bara även de oskyldiga.
Det kommunerna borde göra för att få ut socialbidragstagare i arbete är att låta dem behålla delar av inkomsten utöver norm. Som en morot. För den som hamnat i bidragsberoende  har inget att tjäna på att ta en timanställnig, eller kortare anställning.
Tvärtom. Utgifterna för att jobba  räknas inte med, så till syvene och sist går vederbörande back.

Myterna om socialbidrag är många. Tex fick jag igår höra om en familj där  de bara har mannens akassa att leva på. kvinnan i huset är nollad i sjukpenning och är handikappad.  De har eget hus och  det hade sagt till dem att de inte kunde bo i hus om de fick försörjningssstöd. I min tidigare blogg
http://aktuellnu.blogspot.se/2013/03/kollade-pa-socialstyrelsens-hemsida.html la jag in regler för socialarbetare, alltså de som handhar  bidragssökarna. Det är också mycket rykten och förutfattade meningar.
Tex man måste sälja allt av värme, tv dator etc. - Nej det stämmer inte. Såna prylar är inget värt idag.
Men givetvis har man en bil fö r100-150000 så får man kanske avyttra den.
De hade också fått höra att de inte fick ha djur, de skulle säljas.   Det stämmer inte heller, tack och lov. Det har däremot förekommit att kommunerna ställt  krav på djurfritt i de fall det handlat om  andrahandskontrakt. Påstående rykten, sanning och skrönor eller bara åsikter.  Men vad som gäller står på socialstyrelsens hemsida.
Det är åtskilliga regler som kommunerna bryter mot.
 Det skall i möjligaste mån undvikas försäljning av bostad.
För att en egen bostad skall säljas måste det bli överskott att leva för.  Med tanke på dagens villapriser är det ytterst få som inte ägt sina hus i mer än 10 år som går med vinst.
Det är också möjligt att ha bil, om det finns skäl till det.  Barnens extrajobbspengar skall inte heller räknas in i "normen". Upp till 40000 kr per år får barnen tjäna.
Kommunerna har alltså  tvingat folk att sälja sina bilar och därmed möjligheterna attt ta sig till ett arbete helt emot reglerna.
Alla skall jobba och bidraga till sin försörjning, så är det. Men  tryggheten måste finnas.
Ingen skall behöva gå från hus och hem för att man blir arbetslös.
 Kvinnan jag pratade med var helt förtvivlad. Mannen hade blivt arbetslös och de klarade sig än så länge  tack vare  att de fyllt frysen tidigare. Men  det skall inte vara förutsättningen.

Vidare skall det bli strängare regler för socialbidragstagare att tvingas deltaga i aktiviteter.
Ja men det är självklart, däremot skall de inte tvingas få "praktik" dvs jobba gratis åt kommuner eller andra.
Kanske borde man också titta mer på möjligheterna till utbildning. Idag är det ofta att arbetsförmedlingen nekar  långtidsarbetslösa utbildning. Kommunerna protesterar för att det är "för lång tid". Men är 1 år en lång tid, mot ett bidragsberoende som kanske sträcker sig  mot i värsta fall 10-15 år, för de enkla jobben finns inte längre.  Tom för ett städjobb krävs det utbildning idag.

Ja godtyckligheten är  långt gången.
Tex har jag en bekant som har lång resväg med tåg. I april ersätts tågen med buss och arbetsdagen för  mannen i familjen blir 14-16 timmar inkl. resor.  Familen är inte svensk och frun i familjen har ingen utbildning men har börjat utbildning inom vården. Hennes svenskkunskaper är sämre än mannens, men framförallt kan hon ingen engelska. Familjen har 2 barn, varav den ena dottern behöver mycket hjälp då hon har dyslexi.
Han sökte körersättning eftersom han tjänar mer än de 2 timmar som är reglerna för  körersättning.
Att barnen inte skall bli lidande för att mamman inte kan språket är självklart.
Kvinnan i familjen kommer också att tvingas hoppa av sin vårdutbildning pga problem med hämtning/lämnning av barn. 
Med bilresor retur blir arbetsdagen 10,5 timmar, Det är långt det också men  ändå mer acceptabelt. 
Men arbetsförmedlingen nekade  honom ersättning, så i april får antingen han hoppa av sin utbildning, en utbildning som garanterar honom jobb. eller så får frun göra det.
Frun är redan utsatt genom att hon inte  är svensk, har dålig utbildning dessförinnan och inte kan engelska och har sämre språkkunskaper än sin man. Barnen blir lidande, vilket i framtiden kan ge högre kostnader då dessa barn redan från början  har dåliga förutsättningar, trots mycket månande föräldrar som gör allt för sina barn.
För mig är detta ett solklart fall av diskriminering. FAmiljen har bott i Sverige i 12 år, barnen är alltså födda här.

Reinfeldt och gänget gör allt för att få fler samhällsklasser.  Det är 1,5 år kvar till valet, tyvärr kan de hinna ställa till mycket oreda på 1,5 år. Inte för att sossarnas flumsamhälle blir bättre, men av två onda ting föredrar jag trots allt ett finmaskigare trygghetsnät. Detta efter att ha träffat åtskilliga som drabbas av den Reinfeldska onskan.
Arbeit machts frei.  Ja den som inte producerar något förtjänar inte att leva.
Även inom läkemedelsförsäkringen har detta börjat genomsyra. Mediciner som förlänger livet och ger tbättre livskvalitet för  svårt cancersjuka  ingår inte i försäkringen. Den som har pengar kan köpa sig tid resten  går en snabbare död till mötes. Motiveringen var att  bla medicin mot obehandlingsbar prostatacancer  inte skulle subventioneras då det oftast var män i +70 årsåldern som  inte skulle producera något framöver.  Jag ser tydliga brunrockstecken. Tyvärr försvinner detta i övrigt nyhetsflöde.  Medicinen kostar 30000 kr i månaden. Den förlänger livet med 4 månader.  4 månader kan tyckas är liten tid, men för nära och kära som är smärtsamt medvetna  om att  de snart mister en kär anhörig/vän är varje minut, varje dag , varje vecka guld värd.  Antingen skall man inte ta fram dessa mediciner eller ge de som behöver tillgång till det. Det skall inte vara plånboken som avgör  vem  kan köpa sig lite tid. Ett sätt är att göra det inkomstprövat, den som inga pengar har skall få det subventionerat.  De som har pengar  kan få betala, då räcker potten till fler och krasst sett har de ingen användning för pengarna  i graven.  Barnen protesterar kanske, men det kan man bjuda på....
Det blev en blogg om vitt skilda ämnen, men allt har den gemensamma nämnaren att det man fikar efter är en eller två samhällsklasser till, låglönejobb som har löner under kollektivavtalen.
Arbeit machts frei - Nej tack. Den tiden är förbi.

Slutligen fick jag i samband med att jag länkade till bloggen på facebook, en del kommentarer om att "hur skall kommunerna få en muslim till att jobba".  Jag brukar inte lägga ut kommentarer från facebookdiskussioner, men personen ifråga har en  ruggig inställning  Jag får  brunfärgade 30talskårar längs med ryggraden.
Här följer konversationen:

kommentatorn
Hur skulle det gå om kommunen ställde KRAV på en muslim att skaffa jobb hahaa,jo dom skulle bli mordhotade...

·

Kågerödsmurveln Det där är bara fördomar. Jag känner många muslimer som jobbar, en del har både 2 och 3 jobb. Men visst de bor heller inte på rosengård hökarängen etc utan i hus och bostadsrätter. Men du kan inte dra alla över en kam. Klart det skall ställas krav, fast dvs man skall använda sig av de krav som finns idag. Men all form av "praktik" alltså gratis arbetskraft är förklastligt.

 

kommentatorn Nä Eva jag drar inte alla över en kam,men en muslim kan man ALDRIG lita på hur länge man/du än känt han/hon,såg ett program på tv där en Svensk och en muslim varit KOMPISAR och jobbarkompisar i över 20 år umgicks även massor privat (bägges fam) Men muslimen sa i slutet av programet att som sann troende och i det kommande heliga-kriget skulle jag utan att tveka skära halsen av min Svenska vän...

 

Kågerödsmurveln Du drar alla över en kam. Jag känner många muslimer som är som du och jag, jobbar, har barn, de pratar svenska hemma. En del firar ramadan, en del firar både ramadan och jul. De har julbord med skinka, men då kalkonskinka. De flesta jag känner dricker alkohol. Det är en som inte gör det. Däremot äter de oftast inte fläskkött, men det beror på att de inte tåler det, inte så mycket vad som står i koranen. Men givetvis beror det också på var de kommer ifrån i världen. En Muslim från Bosnien har inte samma kultur som en muslim från saudiarabien. Lika lite som en kristen från grekland, inte har samma kultur och bakgrund som en kristen från ryssland eller sverige. Jag tycker den här "jakten" på muslimer som vissa sysslar med och smutskastningen är ruggig den påminner om brunrockarnas förföljelse av judarna på 30talet.

Därefter upphörde konversatonen.  Jag har ovan ersatt mitt namn med Kågerödsmurveln och  den som fällde kommentaren för kommentatorn.

 

 

Vid tangentbordet
Kågerödsmurveln.

SD två år före Centern

För 2 år sedan lämnade SD svalöv in en motion om läsplattor till alla KF-ledamöter. Detta sa man nej till. En av nejsägarna var just Lennart Pettersson. Som idag slår sig för bröstet och  hävdar att det skall vara läsplattor.
 http://www.skanskan.se/article/20130313/SVALOVLANDSKRONA/130319874/1398/-/vill-ge-alla-politiker-lasplattor
Kan det vara så att man sa nej bara för att motionen kom från SD.
Denna prestigefråga har alltså kostat ett antal träd i form av ungefär 1  paket papper varje månad till varje ledamot.
Går prestige före sunt förnuft även hos Centern, som det gör hos  M och S i frågan om motionen från C angående utökat skydd för utsatta kvinnor.

vid tangentbordet
Kågerödsmurveln

obevakade järnvägsövergångar skördar sina offer.

http://hd.se/landskrona/2013/03/14/larm-om-krock-mellan-tag-och/
Så har det hänt igen. olycka på den s.k. söderåsbanan. givetvis vid en av de obevakade övergångar. Banverket förstår inte hur det kan hända.....
Men det hade gått alldeles utmärkt att fråga oss som bor i Kågeröd med omnejd och passerar övergången antingen dagligen eller med jämna mellanrum.
Det är dålig sikt där, man får köra långt fram innan man ser om kusten är klar.
för 2,5 år sedan hände en annan olycka mellan bil coh tåg, den gången med dödlig utgång. En 40årig tvåbarnspappa miste livet i olyckan.
Dagen efter hade man huggt ner allt gräs som växer längs med banvallen samt klippt häckarna. Samma sak är nämligen där, dålig sikt. Man får köra fram  till spåret för att se.
Ljussignalerna, ja det är ofta de inte fungerat.
Denna gången  var det ingen som strök med i olyckan. En tillfällighet, nmågra cm till och utgången hade blivit annan.
De obevakade övergångarna måste bort, nu.
Det finns också en obevakad gångpassage likt den i Billeberga borta vid gamla stationen i Kågeröd. Där passerar många dagligen då det är en rejäl om väg att  gå bort över järnvägen.
Gångtunnel är självklart här och det bör  prioriteras innan någon  förmodligen Kågerödsbo blir offer för olycka.
För 1 år sedan var det en incident, där en senil gammal man  var cm från att bli nermejad av godståg.
Tågen kör inte heller sakta genom byn.
Söderåsbanan bör ses över snarast istället för att vänta på väg 109 som aldrig byggs eller Pågatågen som aldrig kommer.
Vad är ett människoliv värt?
En gångtunnel, några bommar?
Vid tangentbordet
Kågerödsmurveln

Reglerna som kommunerna bryter mot.

Kollade på socialstyrelsens hemsida över  regler för socialtjänsten och  där finns en del som kommunerna  generellt bryter mot.

Texten är återgiven i sin helhet.
Jag har strykit under de  delar som  socialsekreterarna generellt bryter mot i sina bedömningar. Bla har vi inkomster 3 månader tillbaka i tiden. Socialstyrelsen rekommenderar 1 månad, såvida det inte utbetalats avsevärt högre belopp i form av avgångsvederlag. Vi hade fallet med kvinnan som  levde på 11000 kr i månaden inkl. hyra och där soc räknade in pengar som hon ansökt ur fonder för att göra något med barnen.
Läs igenom texten och ni som är berättigade till  försörjningsstöd - SÖK.- Det är ingen skam att inte klara sig på sin lön/ersättning/sjukkassa/pension.
För övrigt har vi också fördyrade kostnader för kost i samband med sjukdom. Där blev bla. min mamma nekad förhöjd matkostnad pga. sin sjukdom, hon fick klara sig på sin norm.
 Ni som får avslag - överklaga.
Vid tangentbordet
Kågerödsmurveln.

Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen och ändringsförfattningen. Ändringar visas genom att ändringsförfattningens nummer anges.
Observera att det är den tryckta utgåvan av författningen som gäller.

I dessa allmänna råd ges rekommendationer till stöd för bedömningen i vissa fall av den enskildes rätt till ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453).
( ändrad genom SOSFS 2009:23)

FÖRSÖRJNINGSSTÖD – RIKSNORMEN ENLIGT
4 KAP. 3 § FÖRSTA STYCKET 1 SOCIALTJÄNSTLAGEN OCH 2 KAP. 1 § SOCIALTJÄNSTFÖRORDNINGEN (2001:937)

Medlemmar i hushållet

Som medlemmar i hushållet bör räknas

• makar,
• registrerade partner enligt lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap,
• sambor enligt lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem,
• sambor enligt lagen (1987:813) om homosexuella sambor, och
• barn och ungdomar t.o.m. 20 år som föräldrarna är underhållsskyldiga för.

Barn och ungdomar bör räknas som medlemmar i hushållet, både där de stadigvarande bor och där de vistas under umgängestid. Socialnämnden bör beräkna kostnaderna efter det antal dagar barnet eller ungdomen vistas hos respektive förälder.

Särskilda skäl att beräkna kostnader till en högre nivå

Socialnämnden bör beräkna kostnaderna enligt riksnormen till en högre nivå bl.a.

• om den enskilde av medicinska skäl har behov av dyrare kost,
• om den enskilde betalar avgift för skolmåltider,
• om den enskilde har höga livsmedelskostnader på grund av att kosten är inräknad i en avgift,
• om den enskilde på grund av funktionshinder eller andra skäl har svårigheter att
  upprätthålla kontakten med andra människor eller delta i samhällslivet och därför har extra utgifter, för t.ex. telefon och tidningar eller fritidsaktiviteter, som inte täcks av annat särskilt stöd,
• om det är en förutsättning för att barn skall kunna delta i fritidsaktiviteter,
• om det är en förutsättning för att en förälder skall kunna ha umgänge eller kontakt med sitt barn i en rimlig omfattning och därför har extra utgifter för t.ex. lek och fritid samt telefon,
• om den enskilde har ett tillfälligt och visst behov av att köpa kläder och skor,
• om ett spädbarn saknar nödvändig klädutrustning (jfr avsnittet ”Spädbarnsutrustning” 13.), eller
• om den enskilde har tillfälligt höga kostnader, t.ex. för livsmedel, kläder och skor eller telefon, som beror på att han eller hon är eller har varit utsatt för våld eller andra övergrepp av närstående eller för något annat brott. (SOSFS 2009:23)

Särskilda skäl att beräkna kostnader till en lägre nivå

Socialnämnden bör beräkna kostnaderna enligt riksnormen till en lägre nivå bl.a.

• om den enskilde hamnat i en akut nödsituation och endast behöver tillfälligt ekonomiskt bistånd för att få möjlighet att reda upp den,
• om den enskilde har för avsikt att endast vara en kortare tid i vistelsekommunen, eller
• om den enskilde inte har vissa kostnader för poster som ingår i riksnormen eller dessa är lägre än riksnormen, t.ex. under vistelse i heldygnsvård.

FÖRSÖRJNINGSSTÖD – SKÄLIGA KOSTNADER FÖR POSTER UTANFÖR RIKSNORMEN ENLIGT 4 KAP. 3 § FÖRSTA STYCKET 2 SOCIALTJÄNSTLAGEN

Boende

Skälig boendekostnad

Socialnämnden bör vid bedömningen av vad som är en skälig boendekostnad utgå från den enskildes faktiska kostnad och behov av boende. Utgångspunkten vid bedömningen av vad som är skälig boendekostnad bör vara vad en låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att kosta på sig. Kostnaden bör även relateras till hyresnivån hos allmännyttiga bostadsföretag eller andra större bostadsföretag på orten. Med orten bör avses den tätort där den enskilde bor eller de närmast belägna tätorterna inom kommunen.
Socialnämnden bör vid bedömningen ta hänsyn till ett barns behov av utrymme även hos den förälder där barnet enbart vistas under umgängestid.
Ett kvarboende vuxet barn som får ekonomiskt bistånd bör genom biståndet få möjlighet att betala sin del av familjens boendekostnad bl.a.

• om föräldrarna på grund av att det vuxna barnet bor kvar har en högre boendekostnad än de annars skulle ha haft, antingen genom att tvingas behålla en stor bostad eller genom att helt eller delvis mista rätten till bostadsbidrag, eller
• om det vuxna barnet tidigare har betalt hemma och inte har rätt till studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395) eller förlängt barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag.

Med ett kvarboende vuxet barn avses ett barn som efter fyllda 18 år bor kvar i föräldrahemmet.

Faktisk boendekostnad

Hyreslägenhet

Socialnämnden bör vid beräkningen av den faktiska boendekostnaden för en hyreslägenhet beakta hyran inklusive uppvärmning och obligatoriska avgifter. Om lägenheten hyrs i andra hand, bör nämnden godta den hyra som lägenhetsinnehavaren och andrahandshyresgästen har avtalat, under förutsättning att den är skälig.

Inneboende

Socialnämnden bör vid beräkningen av den faktiska boendekostnaden för en inneboende beakta vad bostadsinnehavaren och den inneboende avtalat, om kostnaden är skälig. De som lever i en hushållsgemenskap med bostadsinnehavaren bör inte räknas som inneboende.

Bostadsrätt

Socialnämnden bör vid beräkningen av den faktiska boendekostnaden för en bostadsrättslägenhet beakta månadsavgiften, uppvärmningskostnaden och räntekostnaden för lån som tagits för inköp och underhåll eller liknande av lägenheten. Nämnden bör även beakta om den enskilde har rätt till skattejämkning för räntekostnaden.

Egen fastighet

Socialnämnden bör vid beräkningen av den faktiska boendekostnaden för ett eget hus, i förekommande fall, beakta tomträttsavgälden och räntekostnaden för lån som tagits för inköp och underhåll eller liknande av fastigheten. Nämnden bör även beakta om den enskilde har rätt till skattejämkning för räntekostnaden och tomträttsavgälden. I den faktiska boendekostnaden bör dessutom nödvändiga driftskostnader räknas in, t.ex. för uppvärmning, vatten och avlopp, sophämtning och försäkring.

Hushållsgemenskap med bostadsinnehavaren

Socialnämnden bör vid beräkningen av den faktiska boendekostnaden beakta hur stor andel av bostaden den enskilde disponerar, om han eller hon, t.ex. ett kvarboende vuxet barn eller en förälder, lever i en hushållsgemenskap med bostadsinnehavaren utan att vara samboende. Nämnden bör vid beräkningen följa Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av boendekostnader samt Riksförsäkringsverkets allmänna råd (2001:8) om bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar.

Delad bostad

Socialnämnden bör vid beräkningen av den faktiska boendekostnaden beakta kostnaden delad med antalet boende i bostaden, om flera personer delar bostad men saknar eller har begränsad hushållsgemenskap.

Andra boendeformer

Socialnämnden bör för andra boendeformer, t.ex. husvagn, båt eller hotell, beräkna den faktiska boendekostnaden efter omständigheterna i varje enskilt fall. I vissa fall kan det vara motiverat att lägga till kostnader för sådant som ingår i ett vanligt boende, t.ex. dusch och tvättmaskin. För personer som saknar permanent bostad bör kostnaden för magasinering av egna tillhörigheter under skälig tid ingå i den faktiska boendekostnaden.

Boendekostnad vid kort- och långvarigt biståndsbehov

Vid ett kortvarigt biståndsbehov bör socialnämnden i regel godta den faktiska boendekostnaden. Med kortvarigt avses en period om maximalt tre sammanhängande månader.
Om socialnämnden bedömer att behovet av ekonomiskt bistånd blir längre än tre sammanhängande månader, bör nämnden kunna pröva om den faktiska boendekostnaden är skälig. I prövningen bör, vid beaktande av en skälig levnadsnivå, hänsyn tas till att den enskilde kan byta till en billigare bostad eller på annat sätt kan sänka boendekostnaden. Nämnden bör dock undvika beslut som medför att den enskilde tvingas flytta från den tätort eller den del av kommunen där han eller hon bott under flera år. Nämnden bör även ta hänsyn till om det i individuella fall finns särskilda skäl mot byte av bostad eller bostadsområde som t.ex.

• om det finns risk för att ett byte medför negativa sociala konsekvenser,
• om en barnfamilj genom att flytta skulle tvingas bryta upp från barnomsorg, skola och socialt nätverk,
• om en ensamstående vuxen, t.ex. med funktionshinder eller sociala problem och äldre med sviktande hälsa, har ett särskilt stort behov av kontinuitet i det sociala nätverket eller den fysiska miljö som hänger samman med det nuvarande boendet,
• om bostaden är anpassad till en boendes funktionshinder, eller
• om den enskilde har begränsad möjlighet att bli godkänd som hyresgäst, t.ex. vid arbetslöshet eller betalningsanmärkning.

Häktade och personer som avtjänar en faktisk strafftid på högst sex månader bör ges ekonomiskt bistånd till den faktiska boendekostnaden under hela häktningstiden respektive strafftiden, om de annars riskerar att bli bostadslösa. Socialnämnden bör rekommendera den enskilde som avtjänar ett straff att hyra ut sin bostad i andra hand, om hyresvärden ger sitt samtycke och det är lämpligt. Om hyresvärden inte ger något sådant samtycke, kan hyresgästen begära tillstånd till uthyrningen hos hyresnämnden. Socialnämnden bör i förekommande fall ge ekonomiskt bistånd till boendekostnaden i avvaktan på hyresnämndens beslut.

Skäligt rådrum för bostadsbyte

Om socialnämnden bedömer att boendekostnaden inte är skälig, bör nämnden i regel ändå godkänna den under en övergångstid så att den enskilde ges skäligt rådrum att förändra sin boendekostnad. Med skäligt rådrum avses en tidsperiod som i regel inte understiger fyra månader från den tidpunkt då den enskilde fick information om nämndens bedömning. Nämnden bör även godkänna den faktiska boendekostnaden så länge den enskilde aktivt medverkar till att finna ett billigare boende eller på annat sätt försöker sänka sina boendekostnader. Ovanstående bör inte tillämpas, om boendet är en särskilt dyrbar nödlösning, t.ex. boende på hotell, och nämnden kan erbjuda ett billigare alternativ med godtagbar standard i avvaktan på en permanent lösning.
Om den enskilde efter information från socialnämnden och efter skäligt rådrum väljer att behålla ett boende med en kostnad som inte är skälig, bör ekonomiskt bistånd beräknas utifrån den boendekostnad som bedöms skälig för en låginkomsttagare på orten (jfr avsnittet ”Skälig boendekostnad” s.5).

Byte till dyrare bostad

Om den som får ekonomiskt bistånd har ett önskemål om att flytta till ett dyrare boende, bör socialnämnden ge bistånd beräknat på den nya boendekostnaden under förutsättning att flyttningen är nödvändig för att den enskilde skall uppnå en skälig levnadsnivå. Det kan t.ex. gälla

• om det finns medicinska eller starka sociala skäl som styrker behovet av flyttning,
• om det finns svåra personliga motsättningar mellan hushållsmedlemmarna, t.ex. mellan förälder respektive styvförälder och ett vuxet barn eller mellan makar eller samboende,
• om bostadens standard inte är skälig vad avser fysisk miljö och utrustning,
• om ett vuxet barn genom att bo i föräldrahemmet förhindras att leva ett normalt vuxenliv och bli självständig,
• om den enskilde måste flytta till följd av att han eller hon är eller har varit utsatt för våld eller andra övergrepp av närstående eller för något annat brott, eller
• vid trångboddhet.

För att ett hushåll inte skall anses trångbott bör det, utom för ensamstående utan barn, ha sovrum utöver vardagsrum och kök eller kokvrå. Två barn bör kunna dela sovrum. Med beaktande av stigande ålder och personlig integritet, bör barn emellertid inte behöva dela sovrum. Vuxna som inte är sambor bör inte behöva dela sovrum.
Vid bedömningen av vad som är skälig boendestandard vid byte till dyrare bostad bör utgångspunkten vara vad en låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att kosta på sig. (SOSFS 2009:23)

Hushållsel

Socialnämnden bör i regel godta den enskildes faktiska kostnader för hushållsel, om kostnaderna är skäliga.

Arbetsresor

Socialnämnden bör vid beräkningen av skäliga kostnader för arbetsresor i regel beakta månadskostnaden för lokala resor med allmänna kommunikationer.
Om den enskilde behöver bil för arbetsresor, bör de faktiska kostnaderna för arbetsresorna kunna användas som underlag vid beräkningen av skäliga bilkostnader, t.ex. för

• bensin,
• skatt,
• försäkring, och
• besiktning.

Behov av bil kan t.ex. finnas om

• allmänna kommunikationer saknas,
• turtätheten är starkt begränsad, eller
• den enskilde lider av sjukdom eller har funktionshinder.

Socialnämnden bör vid beräkningen av skäliga kostnader för resor med färdtjänst beakta färdtjänstavgiften.

Hemförsäkring

Socialnämnden bör i regel godta den enskildes faktiska kostnader för hemförsäkring, om kostnaderna är skäliga.

Medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa

Socialnämnden bör godta den enskildes faktiska kostnader för avgifter till fackförening och arbetslöshetskassa.

LIVSFÖRING I ÖVRIGT ENLIGT 4 KAP. 1 § SOCIALTJÄNSTLAGEN

Om den enskilde inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt, kan den enskilde få ekonomiskt bistånd för sin livsföring i övrigt som kan avse bl.a. kostnader för

• hälso- och sjukvård,
• tandvård,
• glasögon,
• hemutrustning,
• flyttkostnader,
• spädbarnsutrustning,
• umgängesresor,
• avgifter för kommunal service, ansöknings- och förmedlingsavgifter,
• rekreation,
• begravning, och
• skulder.

Hälso- och sjukvård

Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd för skäliga kostnader för hälso- och sjukvård som är medicinskt påkallad. Nämndens bedömning av vad den enskilde skall få ersättning för bör göras från den utgångspunkten att syftet med vården skall kunna uppnås.
Ekonomiskt bistånd bör omfatta kostnader för åtgärder som

• utgör sådan vård och behandling som avses i 1 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och som ett landsting är skyldigt att svara för enligt 3 § samma lag, även i de fall insatserna tillhandahålls av en privat yrkesutövare som är ansluten till försäkringskassan,
• vidtas efter bedömning av hälso- och sjukvårdspersonal, och
• görs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Ekonomiskt bistånd bör även omfatta skäliga kostnader för bl.a.

• hjälpmedel och förbrukningsmaterial som förskrivits av behörig hälso- och
  sjukvårdspersonal,
• läkemedel som omfattas av lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. och som förskrivits av behörig hälso- och sjukvårdspersonal,
• resor som är nödvändiga för att vården skall kunna genomföras, eller
• resor som är nödvändiga för att hämta ut förskrivna läkemedel, hjälpmedel och förbrukningsmaterial.

Tandvård

Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till skäliga kostnader för nödvändig tandvård. Hit räknas också förebyggande åtgärder mot karies och tandlossning. Nämnden bör i regel grunda sin bedömning på behandlande tandläkares val av åtgärd och vad denne anser vara nödvändig tandvård. Nämnden bör väga in om biståndsbehovet beräknas bli kort- eller långvarigt.
Förutom rent medicinska aspekter bör socialnämnden beakta de sociala konsekvenser som kan uppstå vid utebliven tandvård.
Socialnämnden bör kunna ställa krav på att en tandläkarkonsult anlitas, om behandlingskostnaderna är höga eller om det finns olika behandlingsalternativ.
Om behovet av tandvård är akut, bör socialnämnden inte ställa krav på att den enskilde ansöker om ekonomiskt bistånd före behandlingen.

Glasögon

Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till skäliga kostnader för glasögon, om behovet styrks av en legitimerad optiker eller läkare. Nämnden bör godta skäliga kostnader för kontaktlinser, om linser är det enda alternativet och behovet styrks av en läkare.

Hemutrustning

Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till den hemutrustning som behövs för att ett hem skall kunna fungera.
Den hemutrustning som avses skall kunna tillgodose behov som t.ex. matlagning, umgänge, sömn, förvaring, rengöring, rekreation och information via radio eller TV.

Underhåll, reparation eller komplettering

Socialnämnden bör, om det krävs för att den enskilde skall kunna bibehålla en skälig levnadsnivå, ge ekonomiskt bistånd till

• inköp av hemutrustning som behöver bytas ut,
• underhåll av hemutrustning,
• reparation av hemutrustning, eller
• inköp av kompletterande hemutrustning (jfr avsnittet ”Spädbarnsutrustning” s.13).

Hemutrustning vid bosättning

Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till behövlig hemutrustning vid bosättning, om det finns särskilda skäl. Sådana skäl kan t.ex. vara att

• bostaden är ett led i en rehabilitering,
• den enskilde saknar möjligheter att förbättra sin ekonomi,
• den enskilde endast kan förbättra sin ekonomi på mycket lång sikt, eller
• den enskilde omgående behöver flytta till en annan bostad till följd av att han eller hon är eller har varit utsatt för våld eller andra övergrepp av närstående eller för något annat brott. (SOSFS 2009:23)

Val av inköpsställe

Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till hemutrustning utan villkor om att särskilda inköpsställen skall användas, om det inte finns särskilda skäl för det.

Flyttkostnader

Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till flyttkostnader, om flyttningen är nödvändig för att den enskilde skall uppnå en skälig levnadsnivå (jfr avsnittet ”Byte till dyrare bostad” s. 8).
Ekonomiskt bistånd till flyttkostnader bör i regel bl.a. omfatta

• hyra av bil, inklusive försäkring,
• bensin,
• hyra av flyttlådor, och
• flytt av telefonabonnemang.

Om den enskilde på grund av sjukdom, ålder eller andra skäl inte klarar av att flytta på egen hand, bör biståndet omfatta skäliga kostnader för en flyttfirma.

Spädbarnsutrustning

Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till skäliga kostnader för nödvändig spädbarnsutrustning i samband med ett barns födelse, bl.a.

• säng med sängkläder och andra tillbehör,
• skötbädd med tillbehör,
• bärsele,
• barnvagn med tillbehör, och
• utrustning för bad.

Avseende klädutrustning se avsnittet ”Särskilda skäl att beräkna kostnader till en högre nivå” s. 4.

Umgängesresor

Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till skäliga kostnader för att en förälder skall kunna umgås med sitt barn som bor på annan ort. Med annan ort kan även avses en ort utanför Sverige. Avgörande för vad som bör vara skälig kostnad för resor och hur ofta bistånd bör ges till kostnader för umgänge bör anpassas till vad en familj i allmänhet har råd med. Vid denna bedömning bör nämnden även beakta vad som har reglerats genom dom eller beslut av domstol eller genom avtal om umgänge.
Förutom reskostnader bör även andra kostnader som är nödvändiga för att umgänget skall kunna komma till stånd ingå i biståndet, t.ex. kostnader för logi.

Avgifter för kommunal service, ansöknings- och förmedlingsavgifter

Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till kostnader för t.ex.

•  barnomsorg i väntan på nedsättning av avgiften,
• handikappomsorg i väntan på nedsättning av avgiften,
• äldreomsorg i väntan på nedsättning av avgiften,
• rättshjälpsavgift,
• identitetshandling för den som saknar sådan, och
• bostadsförmedling för den som saknar eller behöver byta bostad.

Se vidare avsnittet ”Genom nedsättning av kommunala avgifter, m.m.” s. 16.

Rekreation

Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till skäliga kostnader för rekreation, om det finns särskilda skäl. Det kan finnas särskilda behov av rekreation, t.ex. hos barnfamiljer som under lång tid på grund av ekonomiska problem inte har kunnat få någon form av semester och hos vuxna med långvariga medicinska eller sociala problem. Om det finns barn i hushållet, bör nämnden göra en särskild bedömning av barnets behov.
Ekonomiskt bistånd till rekreation bör räcka till t.ex. en tåg- eller bussresa och logi. När det gäller barn bör biståndet räcka till kostnaden för t.ex. en koloni- eller lägervistelse.

Begravning

Begravningskostnader täcks i första hand av tillgångarna i dödsboet. Om dödsboet saknar tillgångar helt eller delvis, bör socialnämnden ge ekonomiskt bistånd som möjliggör en värdig begravning. Hänsyn bör tas till allmänt vedertagna begravningstraditioner och i förekommande fall olika religiösa och etniska gruppers speciella önskemål om hur en begravning skall ordnas. Den avlidnes och anhörigas önskemål beträffande formerna för begravningen bör respekteras, om kostnaden är skälig.
Ekonomiskt bistånd till begravningskostnader bör motsvara kostnaden för en begravning i Sverige och i regel inte vara högre än ett halvt basbelopp.
I en förälders försörjningsskyldighet ligger även ett ansvar att efter förmåga stå för kostnaderna för ett barns begravning.

Skulder

Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till betalning av skulder, endast om det är enda möjligheten för den enskilde att uppnå en skälig levnadsnivå. Nämnden bör ge bistånd till skulder efter en individuell prövning och när det enligt nämndens bedömning skulle få allvarliga sociala konsekvenser för den enskilde om skulden inte betalas. Det kan t.ex. gälla skulder för boendekostnader eller hushållsel.
Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd även till en skuld som uppstått under sådan tid då den enskilde inte har haft bistånd till kostnaden, men hade fått bistånd om han eller hon hade ansökt om detta.

BEHOVET KAN TILLGODOSES PÅ ANNAT SÄTT ENLIGT
4 KAP. 1 § SOCIALTJÄNSTLAGEN

Genom arbete

Om den enskilde är arbetslös, bör socialnämnden i regel kunna kräva att han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande på heltid och är villig att ta anvisat arbete. I detta krav bör också ingå att den enskilde deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, t.ex. arbetsmarknadsutbildning, praktik eller arbetsrehabiliterande åtgärder. Även grundutbildning i svenska och s.k. arbetssökarverksamheter bör räknas hit.

Genom egna tillgångar

Faktiska tillgångar

När socialnämnden gör en bedömning av om den enskilde kan tillgodose sitt behov genom egna tillgångar, bör nämnden endast beakta sådana tillgångar som den enskilde faktiskt kan förfoga över eller få tillgång till.
Tillgångar som inte bör påverka rätten till ekonomiskt bistånd är t.ex.

• pensionsförsäkringar som inte kan återköpas,
• bankmedel som inte går att ta ut på grund av villkor i ett gåvobrev eller testamente, eller
• fast egendom som inte kan överlåtas på grund av en bestämmelse i ett gåvobrev eller testamente.

Lätt realiserbara tillgångar

När socialnämnden gör en bedömning av om den enskilde har rätt till ekonomiskt bistånd, bör nämnden beakta kontanter, bankkonton och andra tillgångar som denne förfogar över och som lätt kan realiseras, t.ex. aktier och obligationer. Ålderspensionärer bör dock kunna ha sparade medel upp till ett halvt basbelopp och barn upp till 15 procent av basbeloppet utan att det påverkar rätten till ekonomiskt bistånd. Detsamma gäller hushållsmedlemmars eventuella bosparande upp till den nivå som behövs för att behålla platsen i bosparkön.
Socialnämnden bör bedöma från fall till fall om även andra lätt realiserbara tillgångar, t.ex. bilar, skall påverka rätten till ekonomiskt bistånd. Innehav av bil bör inte vara ett hinder, om den enskilde måste ha bil

• i sitt arbete,
• för att kunna ta sig till och från sin dagliga sysselsättning, t.ex. därför att allmänna kommunikationsmedel inte har rimlig turtäthet eller finns inom rimligt avstånd från bostaden,
• för att skjutsa barnet eller barnen till förskoleverksamhet, eller
• av medicinska eller sociala skäl, t.ex. för att en förälder skall kunna umgås med sitt barn.
• för att han eller hon riskerar att bli utsatt för våld eller andra övergrepp av närstående.

Socialnämnden bör i vissa fall kunna aktualisera byte till en billigare bil, om bilens värde är högre än ett basbelopp. Om den enskilde på grund av funktionshinder har en specialanpassad bil, bör denna, oavsett värde, inte räknas som en tillgång. (SOSFS 2009:23)

Andra realiserbara tillgångar

Om behovet av ekonomiskt bistånd bedöms överstiga tre sammanhängande månader eller om det finns andra särskilda skäl, bör även möjligheten att realisera andra tillgångar påverka socialnämndens bedömning av rätten till bistånd. En tillgång bör dock endast påverka rätten till bistånd, om den har ett betydande värde och om överskottet vid en försäljning motiverar åtgärden. Sådana kapitalvaror som vanligtvis finns i ett hem, t.ex. TV, video, stereo och dator, bör i regel inte påverka rätten till ekonomiskt bistånd, om varornas värde är skäligt.
Vid en försäljning bör den enskilde kunna använda intäkten till att betala eventuella lån som är knutna till det som sålts, utan att det påverkar rätten till ekonomiskt bistånd.

Bostad som har ett ekonomiskt värde

En villa eller en bostadsrätt bör endast betraktas som realiserbar tillgång, om en försäljning bedöms kunna ge ett intäktsöverskott som motiverar åtgärden och det finns möjlighet att ordna annat boende. Även om ett överskott talar för en försäljning kan en sådan vara olämplig av andra skäl (jfr avsnittet ”Boendekostnad vid kort- och långvarigt biståndsbehov” s. 7). Om försäljningen blir aktuell, bör den enskilde få skälig tid på sig att sälja villan eller bostadsrätten (jfr avsnittet ”Skäligt rådrum för bostadsbyte” s. 8).
Hur innehav av en villa eller en bostadsrätt bör behandlas i övrigt framgår i avsnittet ”Faktisk boendekostnad” s. 6.

Genom nedsättning av kommunala avgifter, m.m.

Socialnämnden bör tillsammans med den enskilde försöka klarlägga om t.ex. förbehållsbeloppet vid utmätning eller avgifter för sociala tjänster, barnomsorg och liknande är korrekta i förhållande till den enskildes ekonomiska förhållanden. Nämnden bör hänvisa den enskilde till att begära höjning av förbehållsbeloppet eller sänkt avgift när så är möjligt. I avvaktan på en ändring bör nämnden ge ekonomiskt bistånd.

Genom socialförsäkringsförmåner och andra ersättningar

Om den enskilde genom socialförsäkringsförmåner och andra ersättningar helt eller delvis kan tillgodose sitt behov, bör socialnämnden hänvisa honom eller henne till att ansöka om dessa. Sådana förmåner och ersättningar kan vara t.ex. bostadsbidrag, underhållsstöd, sjukpenning, föräldrapenning, äldreförsörjningsstöd samt sjukersättning och aktivitetsersättning. Ovanstående bör dock inte tillämpas undantagslöst. Exempelvis bör

• den enskilde inte vara tvungen att utnyttja ersättningsdagar med föräldrapenning före barnets födelse,
• den enskilde som har barn kunna spara upp till fyra veckors föräldrapenning fram till det år då föräldrapenningen senast kan tas ut,
• båda föräldrarna, inte bara den som är arbetslös eller den som har lägre lön, kunna använda sig av sin möjlighet (halva tiden vardera med föräldrapenning) att vara hemma med barnet, eller
• den som fyllt 61 år inte vara tvungen att utnyttja möjligheten att göra
  förtida uttag på sin ålderspension före 65 års ålder.

 Genom andra personers inkomster och tillgångar

Makar, registrerade partner och sambor

Makars inkomster bör räknas som gemensamma vid prövningen av rätten till ekonomiskt bistånd. Detsamma bör gälla för registrerade partners inkomster. I regel bör detta även gälla för dem som lever i sådana samboförhållanden som avses i lagen om sambors gemensamma hem och lagen om homosexuella sambor. För sambor bör socialnämnden räkna med båda parters sammanlagda inkomster och tillgångar från sammanflyttningsdagen.
Socialnämnden bör endast undantagsvis ge ekonomiskt bistånd enbart till den ena parten, om den som har inkomst inte bidrar till familjens försörjning. Nämnden bör kunna ge bistånd, t.ex. i avvaktan på att den andra parten bidrar med sin inkomst eller uppfyller de villkor som nämnden ställer på honom eller henne. Villkoren kan t.ex. gälla att stå till arbetsmarknadens förfogande och ta anvisat arbete eller delta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Andra situationer då nämnden bör kunna göra undantag från principen om gemensamma tillgångar är om den ena parten är eller har varit utsatt för våld eller andra övergrepp av den andra parten.
Om den ena parten studerar och studierna är en förutsättning för den framtida försörjningen, bör socialnämnden inte ställa som villkor för ekonomiskt bistånd att han eller hon avbryter studierna för att stå till arbetsmarknadens förfogande. Om den studerande däremot har faktiska möjligheter att utan studierna få arbete som medför stadigvarande försörjning, kan det vara rimligt att han eller hon söker arbete för att kunna bidra till familjens försörjning. Den studerande bör dock få fullfölja påbörjad termin eller kurs. (SOSFS 2009:23)

Bistånd till barn och skolungdom

Om föräldrarna till ett barn eller till en skolungdom 18 - 20 år inte fullgör sin underhållsskyldighet och om nämnden inte kan förmå dem till det, bör socialnämnden överväga att ge ekonomiskt bistånd direkt till barnet eller skolungdomen utifrån ålder och mognad.
Om ett barn eller en skolungdom 18 - 20 år på egen hand ansöker om ekonomiskt bistånd, bör nämnden vid behovsbedömningen överväga att bortse från föräldrarnas underhållsskyldighet i de fall

• barnet eller skolungdomen är utsatt för våld eller andra övergrepp av närstående, eller
• barnet eller skolungdomen har bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna.

Att utan medgivande från vårdnadshavaren bistå ett barn ekonomiskt bör vara en åtgärd som endast bör användas i undantagsfall. (SOSFS 2009:23)

Barns inkomster och tillgångar

Eftersom barn aldrig är underhållsskyldiga gentemot sina föräldrar eller eventuella syskon kan barnets egen inkomst bara ligga till grund för den del av det ekonomiska biståndet som gäller barnet. Ett barn bör alltid få disponera en del av sina inkomster för egen räkning utan att det påverkar föräldrarnas rätt till ekonomiskt bistånd för barnet. Detta gäller särskilt inkomster från feriearbete. Hur stor denna del bör vara får bedömas från fall till fall och utifrån barnets behov. Eventuell inkomst utöver vad barnet själv bör få disponera, bör socialnämnden kunna räkna av mot barnets del i familjens kostnader inklusive boendekostnaden (för beräkning av boendekostnad se avsnittet ”Faktisk boendekostnad” s. 6).
Om ett barn har tillgångar som föräldrarna inte kan förfoga över, bör det inte påverka föräldrarnas rätt till ekonomiskt bistånd för barnet. Detta gäller t.ex. bankmedel som står under överförmyndarens kontroll, om överförmyndaren inte ger sitt samtycke till uttag.

Genom studiestödsformer

Vuxna studerande bör i regel ha sin försörjning genom studiestödsformerna. En vuxen studerande bör dock kunna ges ekonomiskt bistånd t.ex.

• om han eller hon aktivt har sökt feriearbete men inte fått något,
• om han eller hon har fått ett feriearbete men får vänta på första löneutbetalningen,
• i akuta nödsituationer även under pågående termin, eller
• om han eller hon deltar i grundläggande svenskundervisning för invandrare och behovet inte kan tillgodoses genom deltidsarbete. I regel bör inte krav ställas på heltidsarbete samtidigt med studierna.

Socialnämnden bör inte ställa krav på att studiestödet skall räcka under en längre tidsperiod än den som angivits av den utbetalande myndigheten.
Socialnämnden bör inte kräva att den som står till arbetsmarknadens förfogande skall börja studera eller återuppta sina studier och ta lån för att själv klara sin försörjning eller livsföring i övrigt.

HUSHÅLLETS INKOMSTER ENLIGT
4 KAP. 1 § SOCIALTJÄNSTLAGEN

Faktiska inkomster

Socialnämnden bör vid bedömningen av behovet av ekonomiskt bistånd räkna med hushållets samtliga faktiska inkomster. Inkomster som den enskilde inte kan förfoga över bör inte tas med. Sådana inkomster är t.ex.

• överskjutande skatt som tagits i anspråk av kronofogdemyndigheten,
• pension som skulle ha betalats ut om förtida uttag inte hade gjorts, eller
• barns inkomster från tillgångar som står under överförmyndarens kontroll när överförmyndaren inte ger sitt samtycke till uttag.

Vissa faktiska inkomster bör socialnämnden dock i regel inte räkna med. Sådana inkomster är t.ex.

• ersättning för merkostnader till följd av funktionshinder,
• ersättning för omkostnader i samband med ett åtagande, t.ex. familjehemsersättningens omkostnadsdel,
• försäkringsersättningar som den enskilde får för att kompensera ekonomiska förluster och som inte utgör ersättning för inkomstförlust,
• skadestånd som den enskilde får för att kompensera ekonomiska förluster och som inte utgör ersättning för inkomstförlust,
• stipendier och fondmedel som är avsedda för ett visst ändamål, t.ex. en resa, eller
• extra tillägg till studiestöd.

Socialnämnden bör dock i regel räkna med försäkringsersättningar och skadestånd som kompenserar den enskilde för förlust av egendom som kunnat tillgodose hushållets behov genom att avyttras. Omständigheterna i det enskilda fallet bör bli avgörande på samma sätt som om den enskilde hade haft kvar egendomen (jfr avsnittet ”Genom egna tillgångar” s. 15).

Inkomst- och beräkningsperiod

Socialnämnden bör i regel beräkna ekonomiskt bistånd utifrån de inkomster hushållet hade kalendermånaden före den månad som beräkningen avser. Inkomster som hushållet har fått tidigare bör i regel inte påverka beräkningen, om de inte var mycket höga eller avsedda för en viss längre tidsperiod, t.ex. ett avgångsvederlag.

ÖVRIGT

Utbetalningsperiod och utbetalningssätt

Om ansökan om ekonomiskt bistånd avser en annan period än en kalendermånad, bör biståndet i regel beräknas från och med tidsbeställningsdagen. Om den enskilde har angivit ett senare datum i ansökan, bör detta gälla.
Ekonomiskt bistånd bör i regel betalas ut månadsvis och direkt till den enskilde via något av de vanliga betalningssätten, dvs. postanvisning, postgiro eller bankgiro. Socialnämnden bör dock kunna göra en kontantutbetalning, om det är nödvändigt. Om utbetalningen av ekonomiskt bistånd görs på ett sådant sätt att det medför kostnader för den enskilde att hämta ut biståndet, bör nämnden ge bistånd till kostnaderna.
Extraordinära utbetalningssätt i form av rekvisitioner eller matkuponger bör endast användas i yttersta undantagsfall, om mycket speciella omständigheter föreligger.

Dagsbelopp

Om ekonomiskt bistånd ges för en kortare period än en månad, bör socialnämnden använda sig av ett dagsbelopp. Dagsbeloppet räknas fram genom att beloppen i riksnormen multipliceras med tolv och sedan divideras med 365.

Bedömnings- och beräkningsunderlag

För att socialnämnden skall kunna avgöra om en enskild har rätt till ekonomiskt bistånd behövs ett underlag för bedömning och beräkning. Om en enskild trots särskild begäran inte förser nämnden med det underlag som behövs eller motsätter sig att handläggaren tar nödvändiga kontakter, bör nämnden i regel kunna avslå ansökan.

Vistelsebegreppet vid resor

Vid tillämpningen av vistelsebegreppet i 2 kap. 2 § socialtjänstlagen bör i regel den som får ekonomiskt bistånd anses uppfylla kravet på vistelse i kommunen, även om han eller hon tillfälligt vistas utanför denna, t.ex. i samband med en rekreationsresa.
Samtidigt beslutar Socialstyrelsen(1) att Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1998:11) om försörjningsstöd skall upphöra att gälla.
(1) SOSFS 2003:5

Ett brev från en familj som är drabbad av det nya Sverige.

Det här är min svärfar. Vi behöver er hjälp.

Lars Järnemo har en svårbehandlad diabetes, är nästan blind och dement sedan en tid tillbaka. Just nu har han svår...a smärtor efter en kotkompression till följd av ett fall i hemmet i början av februari. När jag träffade honom senast, i söndags, kunde han inte ta sig ur sängen själv och blev behandlad med morfin för sina smärtor. Igår kunde han gå hjälpligt med rullator men löper stor risk att falla igen. Han är förvirrad, vet oftast inte var han är och blandar ihop dagar och människor.

Det senaste året har jag och hans dotter, Elin Järnemo, kämpat för att Lars ska få vård på ett permanent boende men inte fått gehör för detta hos Stadsdelsförvaltningen.

Lars har under det senaste året varit inlagd akut på sjukhus i snitt en gång per månad. Orsakerna har varit skiftande; fallskador, epileptisk kramp, livshotande lågt blodsocker. Han har efter varje sjukhusvistelse blivit hemskriven för att klara sig själv i hemmet med hemtjänst tre gånger per dygn samt hjälp med insulinmedicinering via hemsjukvård två gånger om dagen. Oftast är det vi anhöriga som ringt ambulansen och det är ett under att han fortfarande lever. Bilden är från i november då han fortfarande hjälpligt kunde gå och hade irrat sig ut i närområdet, fallit och klarat sig med en hårsmån från att bli överkörd av en bil.

Just nu befinner sig Lars på ett korttidsboende som han blir utskriven från den 27:e mars. Sjukhusläkarens bedömning är att Lars har ett mycket stort vårdbehov och ett mycket stort behov av trygghet och varaktighet. Det är en stor stress för Lars att hela tiden hamna på sjukhus och byta miljö.
Trots detta anser biståndshandläggare på Stadsdelsförvaltningen att Lars ska bo hemma med utökad hemtjänst. Vi är säkra på att detta inte kommer att fungera. Senaste gången vi hittade honom; medvetslös, halvt på golvet, halvt på sängen, med blod i mungipan; stod hemtänstpersonalen och lagade mat och gissade att han sov. Lars är så pass förvirrad att han inte kan ringa ambulans själv och förstår inte att knappen han har på armen är ett larm. Om det händer Lars något under de timmar han är ensam kommer han själv inte att kunna larma.

Därför kommer Elin, min sambo, att tvingas flytta hem till Lars vid en eventuell hemskrivning den 27:e mars. Detta för att förhindra att han dör. Det kommer att få som följd att våra två barn kommer att få vara utan sin mamma, att hon inte kommer att kunna arbeta och vår familj får överleva på en lön samt att vi kommer att behöva hjälp att hämta på dagis och skola de dagar jag inte kan.

Vi behöver nu er hjälp. Dela detta så mycket ni kan, kontakta journalister ni känner (vi ställer gärna upp på intervju!), ge oss tips om hur vi ska gå till väga och dela gärna erfarenheter om någon varit i samma situation. Tack!

Virtuell historisk modell av fas 3 designad av arbetsförmedlingen.

Fas 3 är Sveriges största sysselsättningsprojektsmisslyckande.  Jobbfabriken/Blatteförmedlingen. anordnarna är många, det som hägrar är inte att göra en samhällsnyttig insats utan de 5000 kr som arbetsförmedlingen betalar till  den som tar emot en FAS 3 praktikant.
Idag träffade jag en tidigare kylelev. Certifierad och klar. Utbildad i ett bristyrke. Branschen skriker efter utbildat folk med certifiering. Men för att komma igång är det brukligt med någon månads praktik. De flesta är helt utan erfarenhet av de som utbildats. Labstationerna från skolan har inte riktig förankring i en autentisk miljö.  2-3 månaders praktik sedan är man igång att arbeta. Många har varit från den reguljära arbetsmarknaden i flera år och en morort att anställa den nyutexaminerade kylteknikern kan vara anställningstöd   som av någon  underlig anledning används mindre ohc mindre.  Arbetsförmedlingen  förordrar och förmedlar praktikplatser i parti och minut.
 Men någon praktik kunde mna intetillåta  honom, han var ju i fas 3......
Men fas3sysselsättning på Virtuella historiska modeller går utmärkt. Rita i cadprogram. virtuella historiska modeller. Kollade in hemsidan och den marknadsförde en tjänst.
Informationen jag fick idag var att det leder absolut   till ingenting. Det sitter över 100 personer i lokalerna, varje person inbringar 5000 kr.  100 personer a 5000 kr per månad. En liten slant på 1/5 miljon och lite till.... 6 miljoner om året.
Ja det väckte min vrede naturligtvis, för jag vet hur man får kämpa för att klara utbildningen. Det är inget vuxendagis direkt utan man har fokus på att  bli en duktig kyltekniker. De som inte har intresse, eller förmåga får sluta.  För något direkt nöje är det inte att räkna på  förångningstemperaturer, motorskydd, kondenseringstemperaturer, underkyld vätska etc.
Rappakalja för de flesta, men för mig och mina studiekamrater börjar det så smått  klarna.  1,5 års studier för att sedan  hamna i fas 3 igen. Nä, det får man väl hoppas att man slipper.
Men   mannen i fråga  blev nekad praktikplats och därmed har arbetsförmedlingen slängt mellan 1/2 miljon och 1 miljon i onödan på en yrkesutbildning.
Det väckte också min nyfikenhet för virtuella historiska modeller.
 Vhm drivs som en förening, alltså ingen insyn i bokslut etc. Kontaktperson Per Åke Nilsson
Verksamhetsområde inom nedanstående.

85591	Arbetsmarknadsutbildning
72200 85594	Samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning och utveckling
	Personalutbildning Ja det såg väl inte så konstigt ut.... Men vid slagning på Per-åke Nilsson  så blev det lite godsaker SSA sysselsättningsanordnare AB KRUSEGRÄND 42 C 212 25 MALMÖ en skånsk Blatteförmedling/jobbfabriken. Mail har skickats till Per åke Nilsson för  en kommentar inför denna blogg, men han har ej svarat. Adressen Krusegränd 42c är ett kontorshotell där man kan hyra ett kontorsrum för 2000 kr per månad, inkl. postfack. En adress alltså. Vad luktar detta,  jo ruffel och båg och framförallt utnyttjande av de svaga i samhället som tvingas deltaga  i sådant trams åka kors och tvärs över skåne med tåg etc för att sitta av tiden framför en dator. Moderna tiders internering skapat och konfirmerat av Reinfeldt. Hur var det nu Arbeit macht frei. -  Arbete skapar frihet Ja för den som arbete har oc hett välbetalt sådant. Alla andra får betala för Reinfeldts lilla lekstuga, stadsministern som hatade sitt folk och sänkte den svenska välfärden. vid tangentbordet Kågerödsmurveln Blev idag  kontaktad av VHM. Skall få en "beskrivning av verksamheten", som det så fint heter. Jag hittade detta på nätet, källa uppdrag gransning. Topplistan Tio-i-topp-lista över privata anordnare av fas 3-platser Plats och anordnare juridisk form antal Fas 3-placerade 1) Blatteförmedlingen AB/Jobbfabriken aktiebolag 630 2) ABF studieförbund 390 3) Medborgarskolan studieförbund 390 4) Folkuniversitetet studieförbund 330 5) Prio 1 ekonomisk förening 230 6) Mediacopy AB aktiebolag 220 7) Myrorna trossamfund 216 8) Röda Korset ideell förening 200 9) Erikshjälpen ideell förening 100 10) Virtuella historiska modeller ekonomisk förening 100 Källa: Uppdrag granskning, SVT Källa: Uppdrag granskning, SVT (maj 2011)

BLågula Ikea flagnar i färgen.

http://www.svd.se/mat-och-vin/matkultur/varfor-blir-vi-forvanade_7956858.svd
Så var det dags igen. Nya avslöjande.
Ikeas köttbullar gnäggar lika väl som Findus lasagne och willys köttbullar.  I artikeln kan vi läsa att kött handlas på spotmarknaden a la elpriserna, eller börsen. Men det är inte aktier det handlar om här utan vår mat.
Vi har i vår enfald trott att Ikea köper svenskt. Länge hette det att köttbullarna tillverkades i Markaryd.
Det osm är positivt med denna hästköttshärva är att Sveriges konsumenter får upp ögonen för svenskt kött.
citygross har profilerat sig på svenskt kött.  Att man märker skillnad mot Icas   röda kött med lång hållbarhet är solklart.
Citygross har hållbarhet på 1 dag å sin färs som är packad i tråg med gammal hederlig gladpack  om. Egna etiketter visar klockslag när det packeterades. Icas illröda färs som är packad i modifierad atmosfär har en hållbarhet på 9 dagar. Om man förvarar kött i 9 dagar  i kylen så går det ut  av sig själv när man öppnar dörren.  
Nu senast är det Ikeas tårtor tillverkade av Almondy som har fått  avföringsbakterier, alltså bajs på ren Svenska i  enligt kinesiska tester. Almondy slår ifrån sig, vad annars.
Ikeas blågula fana har blekts rejält i färgen sista veckorna när den nu doppats i gödselstacken. Med all rätt, för den som fifflar får stå sitt kast.
vi får väl hoppas att det som nu sker bland svenska konsumenter är en ny variant av toapappret på 80talet, när konsumenterna tvingade fabrikanterna att använda sig av icke klorblekt papper.
Det är bara att hoppas att lågpriskedjornas kräftgång inte underminerat svenskt lantbruk utan att det finns något kvar av det som en gång var en livsnerv i vårt land.
Svenskt jordbruk har  fört en tynande tillvaro pga. den snedvridna konkurrens från länder med betydligt liberalare lagar än Sverige. nrä det gäller bekämpningsmedel, antibiotika i foder, kontrollorgan och hygien. Även utrymmesmässigt och djuretiskt har   det varit en stor börda. Glädjande nog   är det ingen som gett efter för konkurrenskrafterna och infört liberalare lagar i vårt land. Det är dags att vi konsumenter bojkottar kedjor som Willys, lågpris mat från lidl med tveksamt ursprung. Dioxinpreparerade bacon från ica där köttets ursprungsland märks lite diffust med kött från Tyskland, Danmark, Sverige och Polen.Scan, Ugglarp etc kan man så långt det går vara säker på att det är svenskt kött eftersom det ägs av lantbrukarna själva. Förhoppningsvis kan vi slippa höra  scans hamburgare gnägga  med rumänska och polska läkemedel som en pikant krydda på tillvaron.
Det är också på tiden att  offentlig upphandling ställer kvalitetskrav i första hand. Billigast vinner upphandlingen javisst, men det är  fullt tillåtet att ställa kvalitetskrav i kravspecen förutsatt att alla anbudsgivare blir delgivna detta.
När mellanstadiebarnen inte vill äta i skolan för att det kan vara hästkött i kåldolmarna, eller lasagnen då bör detta fungera som en väckarklocka. Barnen klagar rejält på skolmaten, så även barn som äter allt annars och inte bara är grättena.
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/hastkottet-kan-bli-fatalt-for-dafgard-och-findus_7952426.svd
Vi lär säkert få se en fortsättning på denna hästkötts och bakteriehärva.
Det är ofta det förekommer larm om e-hec  och salmonellabakterier i mat.  Det som det gärna talas tyst om är att det i de allra flesta fall inte är produkter med svenskt ursprung som det rör sig om utan från mindre nogräknade lågprisländer. Vad blir nästa  resultat av DNA-tester. Har vi hund, katt, krokodil eller andra godsaker i köttbullarna.   Debatten fortsätter och vi konsumenter följer den med stort intresse.
vid tangentbordet
Kågerödsmurveln.

Har alla glömt galna kosjukan.

 Dagligen kommer det larm om salmonella i kött. Dioxin i tyska grisar, som kommit via foder från kina. Nu senast har man malt ner gamla hästar från rumänien, kanske fulla med mediciner och sålt som oxkött. Totalt okontrollerat bortsett från att kriminella  hållit i trådarna och medvetet malt ner hästen för att dryga ut kossan.
Kött som är färgat, packat i modifierad miljö. Köttfärs som håller 9 dagar i modifierad atmosfär.
Kött som ser genomstekt ut vid 55 grader istället för 55.   Det är väl bra i miljöns tecken, mindre energi åtgår för att få köttet stekt. Men konsekvenserna blir matförgiftningar, salmonellaangripet kött.
Det  importeras hejdlöst med utlänskt kött i EU:s och offentliga upphandlingens namn. Detta serveras till barn och gamla som inte kan välja.  Det importeras kött och fågel som är halalslaktat och serveras i skolorna.
Kött som har producerats  och slaktats   på ett enligt svensk lag lagvidrigt sätt. Detta serveras i offentliga sektorn, bla. på restauranger. Billigt, billigt. Allt enligt lagen om offentlig upphandling. Billigast vinner. Men då är det dags att ställa krav, på kvaliten, prudoktionssättet, miljöpåverkan. 

Sverige har världens hårdaste  djurskyddslagar och det skall vi vara glada för.
 Vi har inga djurfabriker ala polen Tyskland, Irland, även om  lantbruken blir större och större enheter för att det skall gå runt. 500 mjölkkor ger ingen personlig kontakt med korna som har ett nummer i örat istället för Rosa, Stjärna och allt vad korna hette på sin tid. För det är inte så många år sedan som ett lantbruk med 10 kor var heltidsarbete för 2 personer, 30-40 år, en halv mansålder men inte lång tid ändå.
För 17 år sedan hade vi galna kosjukan. Man hade då malt ner fårkadaver med hjärnsubstans och blandat i fodret till korna.  Kor som egentligen är vegeterianer. Allt för att få bättre avkastning och mer mjölk.
Masslakten som förekom under några år var enorm. vi slutade äta oxkött från danmark, Irland, Tyskland, England etc. Vi började återigen köpa svenskt kött. Ett kött som tidigare byggt köttberg och som man ibland reade ut.
Det är hög tid att vi svenskar börjar bli mer patriotiska och köper våra  egen producerade produkter. ICa säljer egna märkesprodukter, med liten text står det kött från Danmark, Holland, Tyskland, Polen.  Förpackningarna stinker dioxin.  2 kr billigare är deras bacon jämfört med Scan som garanterar svenskt kött i sina förpackningar.
Den hästskandal som råder nu bör rimligtvis fungera som väckarklocka för svenska folket att titta mer på kvaliten på köttet istället för priset. För det skilljer inte många kronor på råvaran.  Att handla färdiga köttbullar är dyrare än att göra dem själv även om valet faller på ICA BAsic. En lågprislinje ala blåvitt, men där blåvitt på sin tid innehöll produkter med bra kvalitet, med en enkel förpackning.
ÄR det någon som reflekterat över "köttbiprodukter, vad detta innebär, eller maskinurbenad köttmassa.
Maskinurbenad köttmassa innebär att det absolut sista som är kvar, inkl. brosk, vissa benattiraljer mals ner till en köttliknande massa.  Ben som innehåller benmärg. Benmärg som blir otjänlig som föda efter bara några timmar, det upphettas och bullar, biffar, korv etc produceras, färgämne tillsätts och de får ett "normalt utseende".
Effekterna av  matbedrägerierna  som förekommer  nu i en härva som verkar svälla över hela Europa och kanske  längre än så visar sig inte nu, inte imorgon, eller nästa år. Det kan ta flera generationer innan ev genetiska defekter eller sjukdomar visar sig.  Vissa ämnen lagras i kroppen, överförs till nästa generation, eller visar sig som sjukdom  om 30 år.
Att äta häst är inte farligt, det är inte det som det handlar om. Men vad hamnar i kvarnen nästa gång, råttor, rävar?
Den svartslaktade grisen eller kon är garanterat hälsosammare än Icabasics eller willys köttbullar.
Vid tangentbordet
Kågerödsmurvlen

SVENSKT KÖTT - JA TACK

Svårt handikapp är väl humanitära skäl om något?

http://www.exponerat.info/assistansbolag-alla-svart-sjuka-bor-fa-stanna-i-sverige/
http://www.vimmerbytidning.se/article/view/51632/

Återigen ifrågasätter jag vilka kriterier migrationsverket har när de   avvisar, respektive låter  flyktingar/invandrare stanna. 
Jag tror inte att någon  normal svensk   tycker att familjen från Bosnien med ett svårt cp-skadat barn  inte ska få stanna. Pojken som  har både svår cpskada, är rullstolsbunden, nästan blind, har svår epilepsi  över lever inte  i Bosnien hävdar hans hjälpare.
Nej det gör han med all sannolikhet inte, inte i längden. I vilket fall som helst lär han inte få ett drägligt liv.  Bosnien som tillhör det forna Jugoslavien  håller på att återgå till en någorlunda normal tilllvaro med där korruption och fattigdom råder.  Arbetslösheten är stor och skyddsnätet i stort sett ingenting.  Ett svårt handikappat barn har inga chanser i ett land utan trygghet och  det är skrämmande att Migrationsverket ens funderat på utvisning, än mer att de  tagit beslut om det.
vad sysslar dem med egentligen.  Vilken idiot som helst kan se att  ett PUT i detta fallet är verkligen relevant.   Så alla riksdagsledamöter, regeringsmedlemmar, kändisar a,b,c.  FAmiljen Bernadotte som skall föreställa någon form av  humanitära änglar, iallafall i media. VAr håller ni hus egentligen?
Låt sunt förnuft råda, annars  dör ett oskyldigt barn vars liv   måste bli så bra som möjligt med hjälp av assistenter   familj etc.
 Sverige har råd att låta sjuka stanna  säger assistansbolaget som sponsrar advokathjälp.
 Det handlar inte om råd eller inte, det handla rom att fördela och omfördela och tänka humanitärt. Bästa flyktinghjälpen ges på plats när det gäller oroshärdar. Men i det här fallet har Bosnien inte resurser att   ge pojken den vård han behöver och han kommer  inte att överleva.
I det här fallet handlar det inte om gränserna skall stängas eller vara vidöppna, utan rent sunt förnuft.
Att begränsa den massinvandring som sker nu, framförallt selektera och  se kritiskt på tveksamma identiteter är självklart. Men  när det gäller svaga individer som behöver stöd och hjälp samt  personer som verkligen är förföljda tex familjer som flyr för att undvika att tvingas gifta bort sina  alltför unga döttrar mot sin vilja, så är det självklart att vi skall hjälpa till. För där ges inte någon humanitär hjälp i gränslandet, det är likadant. Det är för nära släkten med omoderna synsättet.
I veckan som gick träffade jag två barn  på tåget    som precis kommit från Gaza. FAmiljen hade varit tvungna att lämna hus, jobb etc pga att de var hotade. Barnen var med en moster som redan bodde här. FAmiljen har landat hos henne och barnen åkte tåg för första gången i sitt liv. Glad trevlig var flickan på 12 år. Hon pratade flytande engelska. Hennes föräldrar var läkare och tandläkare i sitt hemland. Tråkigt när  någon som vill  leva modernt och i tiden tvingas lämna allt för otidsenliga seder och bruk.
Vid tangentbordet
Kågerödsmurveln

kostnader måste ifrågasättas på ett riktigt sätt.

http://ekuriren.se/ledareasikter/insandare/1.1644092-invandrare-ja-men-till-vilket-pris

I artikeln kan vi läsa hur mycket bidrag en ensamstående mamma med tre barn kan få.  Då får man se det ur en annan synvinkel coh det har ingenting med att göra vad man tycker om invandringen  i sig. Jag kan  hålla med om att retroaktiv föräldrarpenning  kan ifrågasättas, men även artikeln kan ifrågasättas då det inte anger vilken ålder på barnen.   Vid en närmare kontroll på fk.se är det lägstabeloppet 180 kr per dag som angivits.
Det förutsätter att alla barnen är under 8 år, för efter 8 års ålder kan man inte plocka ut föräldrarpenning.
Det är också inkomster som räknas från etableringsbidraget, som egentligen ersätter socialbidraget.
Så nu gör vi en ny räkning.
Hyra för 4 personer 3 barn. ja det behövs minst 4 rok,  hyra  lägst 8000 kr till det kommer el, så runda av 8500 kr. Då är det en billig lägenhet.
I vårt exempel är barnen4,5,7 år.
Inkomster är 0 kr (beskattningsbar inkomst
Barnbidrag  3675
Bostadsbidrag 4500 kr
Underhåll 3750. Hisnande massa pengar, för att göra ingenting.
Men, men, men,,,,,
Det kostar att leva och existensminimum för 3 barn och 1 vuxen  med ovannämnda hyra  ligger runt de 21800 kr, så, är det så hisnande egentligen?
Jag är givetvis  mycket skeptisk till den massinvandring som sker i Sverige, helt okontrollerat, men de uppgifter som florerar i artiklar och på facebook framförallt bör ifrågasättas.
Det är inte så hisnande summor och det kostar att leva, det vet vi alla. Bara genom att ifrågasätta invandringen och kostnaderna på ett riktigt sätt kan det bli en seriös dialog av det.
Jag frågar mig också, om mamman tar ut sin föräldrarpenning,  minskar etableringsbidraget  då? Socialbidrag gör det och där tvingas  de sökande ta ut fullt på föräldrarpenningen.
Skrönor gör mer skada än nytta i sammanhanget.
Vid tangentbordet
Kågerödsmurveln

Ruggig syn på mänskligheten

http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/evafranchell/article16264709.ab
sällan har väl en ledare varit så träffande. ARbetslösa är slashasar som spelar tvspel. Ja den åsikten genomsyrar  Reinfeldtligan med besked.  Människoföraktet i ett nötskal.
Vem har inte glömt Charlotte Wachtmeister som hävdade att  kostnaderna för  barn med särskilda behov har skenat för att man slutade tvångssterilisera på 70talet. Åtgärder som oftast vidtogs med godtycklighet. Någon hade synpunkter.... Ett övergrepp på mänskligheten.
Givetvis slätade man över det hela.  att jag kom att tänka på det nu i samband med detta var för att någon länkat till artikeln igår.
http://hd.se/svalov/2011/03/16/chockades-over-uttalande-om/
Många med handikappade barn kände sig utpekade.
Detta f.d. välfärdsland som varit förebild för övriga världen gällande trygghetssystem, skola, äldrevård håller på attfå en fjärde och femte samhällsklass.
E nsamhällsklass som tvingas leva på bidrag, arbeta gratis för sitt uppehälle. Tilllbaka till statarsamhället, där belöningen var mat, husrum. Sedan flytt en gång om året.
Landskrona kommun har infört  kommunala "praktikplatser med lön". Visst är det som jag skrev igår ett steg bättre än praktik för socialbidraget, men  löner som ingen kan leva på. Torkilland blir föregångare för den svenska modellen.
Alla skall dra sitt strå till stacken, det har man fått höra sedan barnsben. Ingen väljer väl frivilligt att leva på akassa som max ger 10500 kr in i kassan varje månad. Att försörja en familj på.
Som ensamstående är det tufft att leva på akassan. 80% av lönen heter det.  Men Reinfeldts och övriga  manövrar för att få tvspelarna i arbete har resulterat i att  Akassan  har höga avgifter, många får betala 7-800 kr tillsammans med sin fackavgift varje månad i avgift. Som ensamstående är det säkerligen  lätt att välja bort detta Då är katastrofen ett faktum direkt, Men för den som har akassa innebär arbetslösheten att  mer än 20% förloras. De s.k. maxbeloppen har stannat på 90talets nivå.
Akassan har sänks, då man tidigare hade en högre nivå upp till 200 dagar, den tog man bort från 750 till 680 kr per dag. För 10 år sedan var jag deltidsarbetslös en kort period. Då hade jag högsta akassa redan då. Idag är jag arbetslös och går arbetsmarknadsutbildning. Idag har jag 680 kr per dag och får etala högre skatt än när ja gjobbade. Visst är det sjukt.
Jag räknas inte som aktivt arbetslös heller. Min handlingsplan kom från arbetsförmedlingen igår. Där står att jag söker säljjobb och att chanserna att få säljjobb efter min utbildning till kyltekniker  bedöms som goda. Men då har man inte fattat poängen.  Jag byter yrke.....  Visst kan jag sälja fortfarande för ränderna går aldrig ur, men  produkterna jag tidigare sålt är det tänkt att jag skall serva och reparera samt montera nytt i framtiden.  Jag går inte  en omfattande tuff teknikutbildning för att fastna i mina gamla hjulspår.
Viusst forcerade jag fram beslutet, fick inskrivet "åtgärden" i min handlingsplan. Fru fortuna tog mig i handen och jag kom in på utbildningen trots att det egentligen är intagningskö. Men få kvinnor jobbar i branschen, noga räknat 1. 6 har börjat utbildningen på 26 år, 2 har slutfört, 1 jobbar med det idag.  Hur är mina förutsättningar för jobb som kyltekniker. Ja det får framtiden utvisa.
Fredrik Reinfeldt har också  hävdat att arbetslösa får söka hjälp och låna runt. Leva på släkt och vänner, det är vad han vill. Denna ruggige man som hatar sitt land, nog får vi väl hoppas att han får  besöka verkligheten 2014.  Tyvärr är det inte så, för någon akassa behöver inte han leva på, utan får en ersättning fårn riksdagen som vida överstiger en normal löntagares lön. Sedan startar han företag och får ersättningen samtidigt som han debiterar konsultarvode.  Girigheten i ett nötskal. Men så gör de flesta, där skriver vi Mona Sahlin, göran Persson. Partitillhörigheten spelar ingen roll,  gamen  har många skepnader.  Kostnaden får Svenne Banan betala. 
vid tangentbordet
Kågerödsmurveln.

Ett steg i rätt riktning men....vad man ger med ena handen tar man med andra

http://hd.se/landskrona/2013/02/18/bidragstagare-blir-arbetskraft-i/
Nu delar kommunen ut gratis arbetskraft till privata företag. En liten detalj skiljer från ett vanligt fas 3. Det ger en liten lön, dock inte så stor att någon kan leva på det.
17000 kr i månaden, ger 98 kr i timmen.  Det ger fortsatt bidragsberoende för någon som har familj. Man måste också ta reskostnaderna.  Om bidragstagarna får fortsatt jobb efter är det en bra åtgärd, men  hur många  får det.  någon enstaka om ens någon.
3 personer har man stoppat in på privatskolor i SValövs kommun, gissningsvis Bluchers och Montessori.Eftersom det bara gäller året ut är det inte någon större mening, då jobben inte kvalificerar till akassan. Det måste innebära minst 12 månaders medlemskap och jobb under denna tid. Annars är det bara kostnader, inget annat för den enskilde.
Ett dylikt jobb bör vara så långt som 2 år, och även om första året bekostas av kommunen,  så bör det ändå bli ett år två, och då med bidrag från arbetsöförmedlingen. Akassan är så dålig idag, så de flesta slår i taket, många är också berättigade till försörjningsstöd som socialbidraget  egentligen heter.
Rimligt är att det är respektive företags kollektivavtal som bör gälla inte kommunala avtalet, det är ingen som kan leva på en kommunal lägstalön.
Eftersom jobben endast varar 8 månader kommer de sista 3 månaderna samt semesterlönen att räknas in i socialbidraget när det är dags att söka igen. Så summa summarium blir kostnaden noll.
Det man tar med ena handen ger man med andra.
Vid tangentbordet
Kågerödsmurveln