En av mina vänner hävdade att de flesta som dör i Teckomatorp dör i cancer och det stämmer väl.
Dessa växtgifter som tillverkades där på 60 och början av 70talet innan en av landets största miljöskandaler uppdagades var och är farligt för allt liv och växtlighet.
Det grävdes ner tunnor lite varstans och det är knappast troligt att alla tunnor hittats. Visst byter man all jord några metre ner, men det har nått grundvattnet och växtgifterna bryts inte ner i näringskedjan utan lagras för all framtid i djur och växtlighet.
Faktum är att de djur som levde på 60-70talet och exponerades för gifterna, deras avkommor lever vidare idag och med tanke på att det lgi9ftet inte bryts ner utan lagras i i näringskedjan finns det fortfarand kvar och det läcker ut i naturen igen genom djurens avföring. En teori från en amatör, javisst. Jag är en glad amatör, men läser en del och det är ruggigt när man läser om fenoxisyror och dinoseb. en av de ansvariga avled dessutom i cancer och vid obduktionen visade det sig att cancern orsakas av dessa gifter. Falla på eget begrepp.
Jag hittade texten nedan från Wikipedia om BT-kemi. BT_Kemi kommer alltid att vila med sin svarta gloria över Teckomatorp, oavsett hur många Teckomatorpsgårdar man slänger iväg skattepengar på. Enligt obekräftade uppgifter jag fått, dvs fåglar som kvittrar, har man inte ens kontrollerat marken, om den är lämplig att bygga på med tanke på de gifthalterna. Varöfr skulle marken runt TEckomatorpsgården vara fri från gifter? det är lika giftig tsom övriga Torp. Med tanke på jordens gifitiga beskaffenhet borde man kanske ifrågasätta om marken är värd halva marknadsvärderingen?
Här är texten från Wikipedia.
Läs och begrunda.
vid tangentbordet
Kågerödsmurveln
BT Kemi
BT Kemi KVK AB, fram till 1971 Bönnelyche & Thuröe AB, var ett kemiskt-tekniskt företag. Det tillverkade bland annat takpapp, träskyddsmedel och ogräsbekämpningsmedel (främst fenoxisyror) i Malmö och 1965–1979 i Teckomatorp.Innehåll |
Historia
1960-talet
Hösten 1965 flyttade Bönnelyche & Thuröe, som ursprungligen var ett danskt företag, vad som då var Sveriges enda växtgiftfabrik, från Malmö till det lilla samhället Teckomatorp med omkring 500 invånare, beläget vid riksväg 17 mitt emellan Eslöv och Landskrona i Svalövs kommun, efter att det hade stått klart att företaget skulle få svårt att överleva i Malmö.I Teckomatorp var läget ett annat. Här hade sockerfabriken, som då hade flertalet av ortsbefolkningen som anställda, precis lagts ner och ortsbefolkningen var ute efter nya jobb. Bönnelyche & Thuröe hade då för avsikt att expandera kraftigt i Teckomatorp. Produktionen av växtgift flyttades in i sockerfabrikens gamla lokaler, eftersom Bönnelyche & Thuröe ansåg att de passade utmärkt för deras verksamhet.
1967 flyttades Bönnelyche & Thuröe över till det då nybildade Förenade Tak AB i Höganäs. Tillverkningen i Teckomatorp bestod av råämnen till växtgifter, främst fenoxisyror. Dess främsta produkter var MCPA (2-metyl-4-klorfenoxiättiksyra), 2,4-D (2,4-diklorfenoxiättiksyra) samt 2,4,5-T (2,4,5-triklorfenoxiättiksyra).
1970-talet
1971 sålde Höganäsbolaget växtgiftproduktionen till danska Kemisk Værk Køge A/S, som i sig var en dotterkoncern till Sadolin & Holmblad A/S. Färgtillverkning hos Höganäs behölls emellertid under namnet Bönnelyche & Thuröe. Efter Kemisk Værk Køges köp av fabriken i Teckomatorp ändrades företagsnamnet till BT Kemi AB 1971 (1975 till BT KVK Kemi AB).I tillverkningen användes dinitroortosekundärbutylfenol (Dinoseb). 2,4-D och 2,4,5-T ingick i hormoslyr som användes vid flygbesprutning av kalhyggen och besprutning av banvallar.
Miljöskandalen
Inledningen
När fabriken anlades fanns ingen miljöskyddslagstiftning och företaget sökte inget särskilt tillstånd för verksamheten. Länsstyrelsen begärde dock att Vatteninspektionen skulle ange villkor. Vatteninspektionen beslutade att Vattendomstolen skulle granska kommande förbättringar av reningsprocesserna. År 1967 begärde företaget att Vattendomstolen skulle fastställa villkoren för verksamheten. Vattendomstolen beslutade 1970 att lämna ett tillfälligt tillstånd för verksamheten och att Koncessionsnämnden skulle fälla ett nytt avgörande efter tre år.Det dröjde inte länge efter att fabriken hade startat förrän grannar började klaga på lukten. När ormbunksplantor helt plötsligt började vissna slog trädgårdsmästaren Carl Johan Ahl larm.
Statens växtskyddsanstalt undersökte vattnet i Braån och fann att vattnet nedströms BT Kemi var giftigt. Företaget använde de gamla slamdammarna som hade anlagts under sockerbrukets tid för att fenolhaltigt vatten skulle renas med hjälp av klorkalk, och det fanns misstankar att vattnet från dessa dammar läckte ut i ån. I Billeberga nedströms Teckomatorp fick vattenverket stänga på grund av illaluktande vatten.
I juli 1967 betalade företaget ut sammanlagt 75 000 kronor i skadestånd till fem trädgårdsmästare på grund av problemen med vattnet. En av dessa var Carl Johan Ahl. Samtidigt hade fyra av dem som hade fått skadestånd skrivit under ett papper på att inte fortsätta driva skadestånd mot BT Kemi. Ahl däremot skrev aldrig under något papper och fortsatte processa mot företaget.
Monica Nilsson
I oktober 1971 började företaget under ledning av platschefen Ragnar Nilsson gräva ned hundratals 200-litersfat med filtermassor som innehöll fenoxisyror på fabriksområdet. En namninsamling med drygt 600 underskrifter mot lukten överlämnades till den kommunala hälsovårdsnämnden som dock inte gjorde något, eftersom företaget planerade att förbättra reningsprocesserna.Företagets ansökan till Koncessionsnämnden för den fortsatta tillverkningen krävde många kompletteringar och först 1975 kunde Koncessionsnämnden godkänna verksamheten. Beslutet innebar att företaget gavs ett tidsbegränsat tillstånd som gällde i fyra år och det måste förbättra verksamheten på 23 punkter.
Trots många klagomål från ortsbefolkningen mot företaget för att folk hade börjat bli sjuka och allergiska hände ingenting. Dessutom fanns misstankar om nedgrävda tunnor på fabriksområdet, så Monica Nilsson slog larm. Den tidigare namninsamlingen för att påverka Koncessionsnämndens beslut 1975 hade ingen effekt. Nilsson vände sig då till Kvällsposten som förberedde en artikel efter hennes berättelse om misstankarna om nedgrävda tunnor med gift. Artikeln publicerades dock aldrig eftersom företagets direktör Göran Prawitz hade fått nys om den planerade publiceringen och hotade stämma tidningen.
Tunnor med gift påträffas
Men Monica Nilsson gav sig inte och efter många påstötningar hos kommunens hälsovårdsnämnd för att denna skulle ingripa så tvingades företaget på hösten 1975 att börja gräva på sitt område. Det som hittades var tunnor som mer eller mindre hade rostat sönder och som innehöll bland annat farliga halter av fenoxisyror och dinoseb. Företaget hävdade dock att de tunnor som hittades endast innehöll ofarliga filtermassor. Så var dock inte fallet efter provtagningar.Företaget hävdade dessutom att nedgrävningen hade skett med länsstyrelsens tillstånd, men något sådant tillstånd ansåg sig inte länsstyrelsen ha lämnat. Fynden ledde till att BT Kemis direktör Göran Prawitz och platschefen Ragnar Nilsson åtalades enligt Brottsbalkens bestämmelser om vårdslöshet med gift.
Carl Johan Ahl kontaktade hösten 1975 stiftelsen Miljöcentrum i Uppsala och dess förgrundsfigur, miljödebattören Björn Gillberg. Genom provtagningar upptäckte Miljöcentrum fenoxisyror i jorden i Ahls växthus och i bevattningsvattnet. Ahl stämde BT Kemi med begäran om skadestånd och på sommaren 1977 fann tingsrätten BT Kemi skyldig och dömde bolaget att betala ut ungefär 500 000 kronor. Tingsrättens dom överklagades av båda parter, men efter förlikning kom man överens om ett skadestånd på 1,25 miljoner kronor. BT Kemi hade då försatts i konkurs. Skadeståndet betalades emellertid ut av BT Kemis danska moderbolag, eftersom Ahl redan i processens början hade lyckats få säkerhet för sitt anspråk. Ahl företräddes i skadeståndsprocessen av advokat Staffan Michelson som ombud tillsammans med Björn Gillberg som tekniskt biträde.
Brottmålsprocessen mot Prawitz och Nilsson ägde också rum sommaren 1977. Landskrona tingsrätt friade de två, eftersom åklagaren inte hade kunnat visa att fenoxisyrorna i Braån kom just från de nedgrävda tunnorna. Inte heller kunde åklagaren visa att det som skett var ett allmänfarligt brott, att tunnorna orsakat några omfattande utsläpp, att någon direkt hade skadats eller att företagsledningen hade uppsåt att skada.
Nya fynd
På hösten 1977 lade man ned dräneringsrör på företagets område för att kunna fånga upp läckage från de 200 tunnorna. Vid schaktningen upptäcktes ytterligare 160 tunnor, som innehöll bekämpningsmedlet Dinoseb. Kort därefter beslutade företagsledningen att upphöra med verksamheten i Teckomatorp.Fabriksbyggnaden sprängdes den 22 februari 1979 och det område där gifttunnorna påträffades inkapslades så att inget gift skulle kunna läcka ut. På det sättet hoppades Svalövs kommun att "skamfläcken" skulle rensas bort.
De nya fynden gjorde att ännu en rättsprocess inleddes mot Göran Prawitz och Ragnar Nilsson. Den tidigare domen hade visat svårigheten med att få de ansvariga dömda, och länsåklagarens åtal gällde därför luftföroreningar från fabriken. Länsåklagaren hävdade att företaget lämnat oriktiga uppgifter och att större utsläpp skett nattetid. Tingsrättens dom 1982 innebar ett frikännande av Prawitz vad gäller miljöbrottet. Ragnar Nilsson hade då redan avlidit i cancer. Vid en obduktion av honom visade det sig att det var fenoxisyror och Dinoseb som hade orsakat cancern[källa behövs]. Däremot dömdes Prawitz till dagsböter för vissa ekonomiska oegentligheter.
Sanering
Det anses inte ekonomiskt försvarbart att totalsanera området där BT Kemi låg. Däremot har man beslutat att sanera till en föroreningsnivå som är acceptabel i förhållande till den markanvändning som planeras, och området är det av länsstyrelsen högst prioriterade saneringsområdet i Skåne. Sanering påbörjades efter flera förseningar i april 2008. Våren 2009 har hela norra delen av det gamla fabriksområdet färdigsanerats.[1]Slutligen har jag hittat en lista med de värsta områdena i län för län. Vem som står 1:a på listan för Skånelän? Ja det gör BTKemi-området i Teckomatorp, följt av Klippans läderfabrik.
Gullbernadeponin, Karlskrona.
Lindholmen, Karlskrona.
Karlskrona Gasverk, Karlskrona.
Kallinge bruk, Ronneby.
Mjällby, Mjällbyverken - Valeo, Sölvesborg.
Kockums emaljerverk, Ronneby.
Sölvesborg/Hamnen, Sölvesborgs glasbruk, Sölvesborg.
Deponi Björketorp norra, Ronneby.
Backaryd, f.d. Sågverket, Ronneby.
Möljeryd, Möljeryds Sågindustri, Ronneby.
* DALARNA
Silvhyttan 1-3, Stollbergsmagasinet, Smedjebacken.
Falu gruva, Falun.
Verkstads AB Bernhard Hedlund, Hedemora.
Hemströms kemiska tvätt, Borlänge.
Gasverkstomten, Falun.
Fredriksbergs fd pappersbruk, Ludvika.
Fd Malungs garveri, Malung.
AB Träkol, Vansbro.
Bysjöområdet, Borlänge.
Garpenbergsområdet, Hedemora.
* GOTLAND
Södervägs Brädgård.
Hejdeby marmorbrott.
AB Reno Kemomat.
Källungesågen.
Österby Brädgård AB.
Ljugarns Elverk.
Fidesågen.
Fd impregnering Fardhem.
Astern-Blåklinten (Gasverket m. fl.).
Sanda Valskvarn.
* GÄVLEBORG
Fd Stugsunds träimpregnering, Söderhamn.
Fd Stocka sågverk, Nordanstig.
Fd Håstaholmens sågverk, Hudiksvall.
Fd Åsbyggeby sågverk, Gävle.
Fd Silfors sågverk, Ovanåker.
Fd Alfta ångsåg, Ovanåker.
Fd Robertsholmssågen, Hofors.
Frankssons såg, Ockelbo.
Fd Iggesunds hårdkrom, Hudiksvall.
Skogens kol, Bollnäs.
* HALLAND
Kvarteret Renen, Varberg.
Sedimenten i Ätran, Falkenberg.
Hamnutfyllnaden i Halmstad.
Hamnutfyllnaden i Falkenberg.
Knäreds Galvano, Laholm.
Rydöbruks Sulfit, Hylte.
Monark, Varberg.
Heurlins lackering, Varberg.
Kvarteret Valen, Varberg.
Borabo AFA, Hylte.
* JÄMTLAND
Järpens massafabrik, Åre.
Hissmofors sulfitfabrik, Krokom.
Äggfors massafabrik och skrotåtervinning, Åre.
Tjärfabrik i Grötingen, Bräcke.
Tornäs impregneringsanläggning, Krokom.
Orrvikens såg- och trähusfabrik, Östersund.
Kisaska Nyheden, Krokom.
Kisaska Vaplan, Krokom.
Stolpimpregnering och upplag Singsån, Ragunda.
Gimdalens tjärfabrik, Bräcke.
* JÖNKÖPING
Grimstorps impregneringsanläggning, Nässjö.
Ormaryds f.d träimpregnering, Nässjö.
Lillesjön i Grimstorp, Nässjö.
Munksjön, Jönköping.
Banverkets impregneringsanläggning, Nässjö.
F.d. Värnamotvätten, Värnamo.
Gardelux-Lacko, Gislaved.
F.d. Härenfors Metallverk, Värnamo.
F.d. Sulfitfabriken i Mariannelund, Eksjö.
F.d. Bröderna Liljas, Gnosjö.
* KALMAR
Flygsfors glasbruk, Nybro.
Gadderås glasbruk, Nybro.
Flerohopp glasbruk, Nybro.
Emåns nedre delar, Mönsterås, Oskarshamn.
Orrefors glasbruk, Nybro.
Batterifabriken, Hultsfred.
Impregneringsverket, Södra Hultsfred.
Impregneringsverket, Södra Vi. AB STAB Suecia, Vimmerby.
Pukeberg glasbruk, Nybro
Gullaskruvs glasbruk, Nybro.
* KRONOBERG
Lessebo sågverk, Lessebo.
Kosta glasbruk, Lessebo.
Bergdala glasbruk, Lessebo.
Älghults glasbruk, Uppvidinge.
Skrufs glasbruk, Lessebo.
Hovmantorps nya glasbruk, Lessebo.
Stömbergshyttans glasbruk, Lessebo.
Lindshammars glasbruk, Uppvidinge.
Berghems glasbruk, Uppvidinge.
Transjö glasbruk, Lessebo.
* NORRBOTTEN
Boliden, Aitikgruvan, Gällivare.
Ala Lombolo (sediment), Kiruna.
SSAB Tunnplåt, Luleå.
Laver koppargruva, Älvsbyn.
Karlshäll träsliperi, Luleå.
Slagnäs bangård (sligomlastning), Arjeplog.
Bodensågen, Boden.
Nordbergs träimpregnering, Solgårdarna, Boden.
Lidströms trä, Arvidsjaur.
Bodens bangård, Boden.
* SKÅNE
Fd BT Kemi, Teckomatorp, Svalöv.
Klippans läderfabrik, Klippan.
Kristianstads gasverk, Södra Kristianstad.
Bomgatan 8, f d kemtvätt, Kristianstad.
Industritomt, Getinge, Eslöv.
Sågverk och träimpregnering i Björstorp, Hässleholm.
Takpapptillverkning mm kv Phylatterion (Trebolit), Trelleborg.
Kemira Kemi, Helsingborg.
Midolprodukter, fd bekämpningsmedelstillv på Råå, Helsingborg.
Veberödsvägen i Dalby, f d kemtvätt, Lund.
* STOCKHOLM
Nynäs Refing AB, Nynäshamn.
Gasverkstomten, Hjorthagen, Stockholm.
Beckholmen, Stockholm.
Igelstatomten, Södertälje.
Lövstaområdet, Stockholm.
Hallsta pappersbruk, Norrtälje.
Sjöbergs varv, Kagghamra, Botkyrka.
Kvarnholmen/Gäddviken, Nacka.
Musköbasen, Haninge.
Södertälje kanal/Snäckviken, Södertälje.
* SÖDERMANLAND
SSAB, Oxelösund.
Sedimenten i Ålöfjärden, Oxelösund.
Oxelösunds hamn, Oxelösund
Stjernquist Metallfabrik AB, Strängnäs
Kjulaås 2:33, Eskilstuna.
Ålberga Sågverk/Kila Trä (nu Kila Möbler), Nyköping.
Nyköpings Bruk samt mejeriet och verkstaden, Nyköping.
Torshälla 5:8, Eskilstuna.
Kungshagens deponi, Nyköping.
Spelhagen, deponi mm, Nyköping.
* UPPSALA
Enköpingstvätten.
Gröngarnsdeponin.
Tärnsjö Ånggarveri.
Medoradeponin.
Skutskärs bruk.
Dannemora gruvområde.
Österbyverken.
Erasteel Kloster.
Lännaholms bruk.
Degens Kemiska Tvätt m.fl, Adilsgatan.
* VÄRMLAND
Uddeholms Kemiska, Hammarö.
Hillringsbergs Såg & Järnbruk, Arvika.
Stjärnsfors industriområde, Hagfors.
Blombacka Bruk, Karlstad.
Kolsäters sågverk, Säffle.
Torskbäckens anrikningsverk, Filipstad.
Lesjöfors Bruk, Filipstad.
Lysvik sågverk, Sunne.
Landstingets Tvätteri m m (Uddeholmsvägen 10), Hagfors.
Pressaren 5, Säffle.
* VÄSTERBOTTEN
Rönnskärsverken, Skellefteå.
Holmsunds f d träimpregnering (inkl Patholmsviken), Umeå.
Scharins industriområde, Skellefteå.
Blaikengruvan, Sorsele.
Svärtträskgruvan, Storuman.
Maurlidengruvan, Norsjö.
Hornträskgruvan, Lycksele.
Rävlidmyrgruvan, Lycksele.
Kristinebergsgruvan, Lycksele.
Hörnefors f d massafabrik Fabriksviken, Umeå.
* VÄSTERNORRLAND
Domsjö industriområde, Örnsköldsvik.
Alby klorat, Ånge.
Tunnor i Sundsvallsbukt, Sundsvall/ Timrå.
Kubal, Sundsvall.
Östrands industriområde, Timrå.
Stockviks industriområde nedre, Sundsvall.
Bollstasågen, Kramfors.
Stockvik övre, Sundsvall.
Utansjö sulfitfabrik, Härnösand.
Husum sulfatfabrik, Örnsköldsvik.
* VÄSTMANLAND
Sands Såg och Kvarn, Sala.
Kolbäcks Värmebehandling, Hallstahammar.
Samlingsobjektet Sala Silvergruva inkl Bronäsgruvan, Sala Bly och Pråmån, Sala.
Samlingsobjektet Myrbacksfältet, inkl närliggande objekt vid Nedre Skärsjön, Skinnskatteberg.
Bålsjöverksområdets Silvergruva, Norberg.
Surahammars Kemiska tvätt, Surahammar.
Gamla Hyttan, Sala.
Ramnäs Impregnering, Surahammar.
Köpings Elektrolytfabrik och Oljerening, Köping.
PE Östlunds Maskinfabrik, Kungsör.
* VÄSTRA GÖTALAND
Djupasjön, Guttasjön, Rydboholmsdammen (Viskan), Borås.
Bohus Varv, Ale.
Surte 2:38, Ale.
Eka Bohus, Ale.
Alingsås Gasverk, Alingsås.
Garveriet Svenljunga, Svenljunga.
Lerums kemtvätt, Lerum.
Nedlagd kemtvätt, Järnsågen 3, Trollhättan.
Ranstad, Skövde.
Wockatz, Göteborg.
* ÖREBRO LÄN
Kvarntorp, Kumla.
Yxsjöberg nya och gamla sandmagasin, Ljusnarsberg.
Rosthyttan i Åmmeberg, Askersund.
Åsbro gamla impregnering, Askersund.
Johannesborg, Askersund.
Rönneshytta såg, Askersund.
Stribergs såg, Nora
Håkansboda gruvfält, Lindesberg.
Aspa såg, Askersund.
Silvergruvans samhälle, Hällefors.
* ÖSTERGÖTLANDS LÄN
Valdemarsviken, Valdemarsvik.
Gusums bruk AB, gamla delen, Valdemarsvik.
Yara AB, fd Superfosfatfabriken, Norrköping.
Norrköpings Gasverk, Norrköping.
Boxholms sågverk, Boxholm.
Fd. Loddby AB, Norrköping.
Ydrefors Träförädling, Ydre.
Fiskeby Board (Fiskeby Bruk), Fortum Värme, Norrköping.
Martin Ängqvist AB, Linköping.
Brenäs Såg, Finspång.
FOTNOT: På Väg reserverar sig för eventuella fel i listan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar