måndag 15 juli 2013

Tjernobyl 27 år senare.

http://bommat.wordpress.com/2013/05/27/pripyat-tjernobyl-2013/#jp-carousel-351
Som alla vet är jag motståndare till kärnkraft. Tog ställning vid 13 års ålder och  har ännu inte ändrat mig.  Några av de politiska partierna har vänt kappan efter vinden tyvärr och man gick inte efter folkomröstningens resultat. Brist på respekt för svenska folket. Men det är ju så med allt annat också så  vem är förvånad.
Medlem i  gruppen övergivna platser ger tillgång till en del guldkorn. Andra som liksom jag är intesserad av det moderna övergivna.
 En av de mest intressanta reportagen  finns att hämta på http://bommat.wordpress.com/2013/05/27/pripyat-tjernobyl-2013/#jp-carousel-351 alltså samma adress som ovan. snart 30 år sedan   då 50000 människor förlorade sina hem efter en test och experiment i kärnkraftreaktor 4 som gick snett.
Det har varit ytterst nära kärnkraftolyckor även här i Sverige.
Sveriges enda reaktor  för tungt vatten I Marvik var ytterst nära att gå åt helsike  under några dagar på 70talet. Regeringen Palme tystade snabbt ner det precis som allt annat.  Då tänker jag givetvis på  det som är upprinnelsen till filmen callgirl. En minister som  köper sex av minderåriga. I filmen  porträtteras stadsministern som den sexköpande ministern, det har man klippt bort i den version som släpptes på dvd, men alla förstår med tanke på  flickans reaktion när hon ser  ministern på tv vem som avses. Släkten Palme har reagerat på  filmen och påstår att det avser deras far.....  Det har ju framkommit att delar av historien är sann.
Nåväl  mycket som det lades på locket för , med hänvisning till rikets säkerhet, det är omöjligt idag, då  det i samma stund som det inträffar  kablas ut över nätet.

 Bilderna  i fotobloggen ovan är fascinerande.
Det visar hur tidens tand fått verka i det övergivna Pripyat.  Badhuset där fönstren  trillat ut med kittet, pariserhjulet som stått still i 27 år, radiobilarna  där ogräset tagit över asfalten.  Resterna av det kalla kriget och som pricken över I leninfiguren som ser väldigt intakt ut i motsats till flodbåtarna som sakta men säkert  förintas  för att så småningom inta sin törnrosasömn på floden.
Sorgligt men fascinerande och en påminnelse om människans förstörelselusta och sårbarhet. Naturen tar åter det människan roffat åt sig.
Vid tangentbordet
kågerödsmurveln

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar